Warning: Parameter 3 to renderYouTubeTag() expected to be a reference, value given in /storage/content/56/127256/drugwiki.net/public_html/w/includes/parser/Parser.php on line 3333 Alkohol
modified on 28 mars 2009 at 23.47 ••• 5 800 views

Alkohol

Från Drugwiki - Information om droger, steroider och medicin

Hoppa till: navigering, sök

Även känt som: Booze, Etanol, HB, Hembränt, Sprit, Vin, Öl


Mellan 5.000 och 7.000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholdrickande. Dödligheten bland storförbrukare av alkohol förefaller ha ökat, speciellt i de yngre åldersgrupperna.Omkring en femtedel av alla patienter som tas in i akutsjukvården har alkoholproblem.Inom den psykiatriska sjukvården är andelen alkoholfall omkring 40 procent. Riskgränser

Hur mycket man kan dricka utan risk är omöjligt att säga - det finns ingen helt "riskfri" alkoholkonsumtion. En viss vägledning ges emellertid av följande riskgränser: Tillämpar man samma säkerhetsmarginaler för alkohol som för andra ämnen i vår omgivning - då bör man inte dricka mer än 7 gram alkohol per dygn. Det motsvarar ungefär en flaska lättöl om dagen. Detta gäller friska, vuxna personer. Vid ungefär 20 gram alkohol per dygn (motsvarar ungefär en burk starköl) kan man se klara leverskador hos kvinnor. Vid 40 gram (två burkar starköl) finns en begynnande risk för män att få leverskador. Dricker man mer än 70 gram alkohol per dygn - en flaska vin eller 20 cl sprit - är man definitivt i riskzonen för svåra alkoholskador.



Skador av alkohol

HJÄRNSKADOR - är relativt vanliga hos människor som druckit stora mängder alkohol under många år i följd. Först brukar närminnet - det vill säga förmågan att komma ihåg saker som ligger nära i tiden - drabbas. Minnesluckor i samband med alkoholförtäring kan vara ett tidigt symptom på hjärnskada.

LILLHJÄRNAN - balanssvårigheter och nedsatt förmåga att samordna muskelrörelser kan uppträda.

MAGSÄCKEN - alkohol ger ofta magkatarrer med smärtor och kräkningar. Också magsår är relativt vanligt.

LEVERN - är det organ i kroppen som ser till att alkoholen förbränns och försvinner ur kroppen. Redan efter några dagars alkoholdrickande kan levern bli svullen och öm. Cellerna skadas och fungerar sämre. Denna typ av skada är mycket vanlig.

BENSTOMMEN - risken för benbrott ökar. Dels råkar man oftare ut för olycksfall, dels blir benstommen skörare.

NERVSYSTEMET - kan drabbas vilket ger smärtor, känselbortfall och förlamningar.

MATSTRUPEN - i samband med leverskador kan man få åderbråck i nedre delen av matstrupen med livshotande blödningar som följd.

HJÄRTAT - regelbundet alkoholdrickande skadar hjärtmuskeln med hjärtsvikt som följd.

BUKSPOTTKÖRTELN - drabbas av inflammationer, med svåra buksmärtor och försämrad förmåga att tillgodogöra sig födan, likaså risk för en form av diabetes.

HUDEN - risken för olycksfall och sår ökar.

SEXUALDRIFTEN - hormonpåverkan och störd sexuell funktion.

MUSKLER - alkohol orsakar en särskild sjukdom (myopati) som medför att hela muskler kan förstöras.

FOSTER – får samma alkoholhalt i blodet som mamman och kan få skador på hjärnan och andra organ. Några risksituationer

ALKOHOL - TABLETTER Sömntabletter, lugnande mediciner och flera sorters värktabletter kan ge mycket svåra förgiftningstillstånd om de kombineras med alkohol. Även relativt små tablettmängder kan ge djup medvetslöshet och risk för allvarliga skador.

ALKOHOL - GRAVIDITET Dricker man alkohol under graviditeten är risken för fosterskador stor. Någon riskgräns finns inte. Det säkraste är att avstå helt från alkohol om man väntar barn eller planerar att bli gravid.

TRAFIK 20-30% av alla som dödas i trafiken har alkohol i blodet. På sjön är andelen ännu större - åtta av tio av alla som drunknar har alkohol i blodet. Dock ska det kommas ihåg att det är inte alkoholen man dör av utan människans idiotiska handlande när personen sätter sig bakom ratten.

Förbränningshastighet Det tar minst tre timmar för kroppen att göra sig av med en burk starköl. För en flaska vin åtgår 8-10 timmar. Alkoholberoende - alkoholism

Dricker man alkohol i stora mängder under en längre tid utvecklas ett beroende som gör att det blir svårare att kontrollera alkoholkonsumtionen.Det finns inget som tyder på att någon speciell personlighetstyp skulle löpa speciellt stor risk att få alkoholproblem. De flesta alkoholister är socialt skötsamma. "A-laget" utgör bara en liten minoritet - toppen på isberget. Alkoholproblem kan behandlas.

Det är bättre ju tidigare man ingriper. Allra bäst är naturligtvis att problemen aldrig uppstår. Förebyggande åtgärder är därför alltid viktigare än vård och behandling. Den viktigaste förebyggande åtgärden är att alla minskar sin alkoholkonsumtion. Särskilt viktigt är det att man avstår från att dricka sig berusad och att dricka i samband med trafik, arbete och andra situationer där det ställs särskilt stora krav. Några siffror

Det finns i Sverige mer än en kvarts miljon människor som dricker så stora mängder alkohol att de får skador. Mer än 10 000 vårdplatser inom socialtjänst och sjukvård används för alkoholvård. Dricker man mer än 70 gram alkohol per dygn (en flaska vin eller 20 cl sprit) är man definitivt i riskzonen för svåra alkoholskador. Alkoholens totala samhällskostnad är beräknad till 100 miljarder (1990). Åsikterna går dock isär om hur en sådan beräkning kan och bör göras. Klart är emellertid att samhällets kostnader vida överstiger dess inkomster av alkoholen. Alkohol och hälsa

Det finns många studier som tyder på att måttlig alkoholkonsumtion minskar risken för hjärt-kärlsjukdom bland äldre vuxna. Andra uppfattningar hävdar att psykosociala faktorer som dåligt socialt nätverk och bristande kontroll över arbete och liv kan ligga bakom det faktum att de som aldrig dricker alkohol har högre dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar än måttlighetsdrickare.I detta sammanhang har konstaterats att för många, kanske de flesta, uppväger riskerna med drickande varje minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. Det finns andra, mindre farliga, alternativ för att minska denna risk, såsom regelbunden motion och mindre fett i kosten.

Källor Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. November, 2005. Svenska föreningen för alkohol- och drogforskning (SAD).