Sysop: 1 version importerades

2025-10-31T11:57:29Z

1 version importerades

← Äldre version	Versionen från 31 oktober 2025 kl. 11.57
(Ingen skillnad)

158.174.22.112: Kompletterande info om etymologin

2025-04-26T06:16:46Z

Kompletterande info om etymologin

Ny sida

[[File:HarmCausedByDrugsTable.svg|thumb|Tabell över olika drogers skadeverkningar.]]
{{Hänvisning|rusmedel|drog i betydelsen råmaterial|Drog (råmaterial)}}[[Fil:Macro cannabis bud.jpg|miniatyr|[[Cannabis (drog)|Cannabis]] är en vanlig drog.<ref>Lingeman, Drugs from A-Z A Dictionary, Penguin {{ISBN|0-7139-0136-5}}</ref>]]'''Droger''' är narkotiska preparat ([[narkotika]]), i synnerhet när de används i andra syften än medicinska.<ref>{{Bokref|efternamn=S|förnamn=|titel=Svensk ordbok|hämtdatum=|år=2009|sid=Uppslagsorden ”drog”, ”narkotika”.}}</ref> Narkotika påverkar det [[centrala nervsystemet]] och kan till exempel ge en upplivande eller bedövande effekt.

== Narkotika ==
[[Narkotika]] är ett samlingsnamn för [[Olaglig|illegala]] droger av olika arter. Inom [[Juridik|juridiken]] syftar narkotika på de substanser som [[Narkotikaklassade läkemedel|narkotikaklassats]] av [[Läkemedelsverket]]. För att klassas som narkotika ska ett ämne anses vara hälsofarligt, beroendeframkallande eller [[eufori]]serande. I den officiella klassningen finns det fem undergrupper.

* Förteckning I: Droger som i Sverige anses sakna medicinskt värde, till exempel [[heroin]], [[cannabis]] och [[hallucinogen]]er. Dessa är förbjudna att tillverka, importera eller sälja.
* Förteckning II–IV: Droger som används medicinskt och kräver import/exporttillstånd, till exempel [[morfin]], [[amfetamin]] och [[bensodiazepiner]].
* Förteckning V: Droger som ej omfattas av internationella konventioner och ej kräver import/exporttillstånd. Svagare [[opioider]], bedövningsmedel och vissa bensodiazepinliknande substanser.

[[Lista över narkotika|En förteckning]] över [[narkotikaklassade läkemedel]] i Sverige är fogad som bilaga till förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika.<ref>{{lagref|1992|1554|t=Förordningen}}om kontroll av narkotika</ref>

==Historia==
Människan har berusat sig sen urminnes tider och olika drogkulturer har vuxit upp runt om på jorden.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik = Psychoactive Substances in Prehistoric Times: Examining the Archaeological Evidence|url = http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1751696X.2014.993244|tidskrift = Time and Mind|hämtdatum = 2016-02-11|issn = 1751-696X|sid = 91–112|volym = 8|nummer = 1|doi = 10.1080/1751696X.2014.993244|förnamn = Elisa|efternamn = Guerra-Doce}}</ref> I Sverige liksom i övriga [[västvärlden]] är [[kaffe]], olika alkoholhaltiga drycker som [[öl]], [[vin]] och [[Spritdryck|sprit]], produkter av [[kakao]] och [[tobak]] lagliga och socialt accepterade. På andra håll i världen brukas droger som [[kava]], [[cannabis]], [[opium]], [[betel (stimulantia)|betel]], [[Kokabuske|koka]]blad, [[khat]] och andra droger öppet. I en del religioner brukas olika droger (främst [[psykedelia]], cannabis och vin) som en del i religionsutövningen. De mest brukade berusningsmedlen i världen är [[nikotin]] och koffein.
===Etymologi===
Själva ordet kommer från det [[Frankrike|franska]] ordet ''drogue'',<ref> [http://www.etymonline.com/index.php?search=drug&searchmode=none The Online Etmyology Dicitionary]</ref> av mycket omstritt ursprung; en teori är att ordet ursprungligen kommer från det [[Lågtyskland|lågtyska]] ordet ''drogefate'' som var en sorts packkärl för torra varor, varefter förleden droge- lösgjorts och kommit att åsyfta behållarnas innehåll (torkade växtsubstanser). Även nederländska ordet droog förekommer (”torr” med syftning på torkad växt) i etymologin. Sedermera upptaget i engelskan ”drug”.

==Sociala och politiska aspekter==
Runt om på jorden förekommer illegalt bruk av droger. Alkohol är [[tabu]] inom [[islam]] och är olagligt i en del muslimska länder, men dricks alltjämt (ibland till och med på tyst accepterade svartklubbar som kan vara mer eller mindre offentliga). Cannabis ([[hasch]] och [[marijuana]]) är den utan jämförelse mest brukade illegala drogen i västvärlden, på en del håll i [[Europa]] har tillämpningen av narkotikalagstiftningen gått mot att behandla innehav av små kvantiteter för eget bruk som en förseelse som inte leder till straff (t.ex. Portugal) och på andra håll mot att stoppa eller minska försäljning av mindre kvantiteter till exempel stängning av den öppna droghandeln i [[Christiania]], stängning av många så kallade "Coffe shops" (Nederländerna), förbud mot all försäljning av cannabis till personer som inte är bosatta i landet (Nederländerna).<ref name="Emdrug">[http://www.emcdda.europa.eu/publications/drug-policy-profiles/portugal EMCDDA:Drug policy profiles, Portugal, June 2011]</ref><ref name="tourism">[http://uk.news.yahoo.com/tourists-face-weed-ban-dutch-coffee-shops-023932774.html Tourists Face Weed Ban In Dutch Coffee Shops, Sky News, May 28, 2011 ]</ref>
<ref name="neth">[http://www.holland.com/global/aboutholland/practicalinformation/dutchdrugpolicy/ "The Drug Policy of the Dutch"] {{Wayback|url=http://www.holland.com/global/aboutholland/practicalinformation/dutchdrugpolicy/ |date=20110102133118 }} ''The Official Website of The Netherlands Board of Tourism & Conventions''</ref><ref>{{Webbref|url = http://www.nrc.nl/international/Features/article2035693.ece/Selling_soft_drugs_is_not_a_right_even_in_the_Netherlands|titel = "Selling soft drugs is not a right even in the Netherlands"|utgivare = Nrc.nl|datum = |hämtdatum = 20 april 2011|arkivurl = https://web.archive.org/web/20081222031307/http://www.nrc.nl/international/Features/article2035693.ece/Selling_soft_drugs_is_not_a_right_even_in_the_Netherlands|arkivdatum = 2008-12-22}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.jellinek.nl/nieuws/nieuwsartikel/79 |titel=Steeds meer tieners zoeken hulp voor wietverslaving Reformatorisch Dagblad.nl - 16 april 2007 |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://archive.is/20120524203854/http://www.jellinek.nl/nieuws/nieuwsartikel/79 |arkivdatum=24 maj 2012 }} Artikeln handlar bland annat om ökade halt av [[THC]] i det som säljs i så kallade Coffe shops och vilka effekter det har haft</ref> På andra håll, som i delar av Indien, är cannabis tillåtet med hänsyn till den mångtusenåriga lokala traditionen. Andra vanligen illegala droger är [[kokain]], amfetamin, heroin och olika preparat som används som läkemedel för människor eller djur.

De flesta länder gör bedömningar av olika illegala drogers relativa farlighet i två eller flera klasser. Storbritannien har tre "classes", USA har fem "schedules", Nederländerna har två listor, som vardagligt sägs representera lätta respektive tunga droger.<ref>{{webbref|url=http://mamyers.myweb.uga.edu/DSC%20R%20DutchDrugPolicy.pdf |titel=The disasters of war: American repression versus Dutch tolerance in drug policy |hämtdatum= |format= |verk= }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }} ''Jornal of Drug Issues'' 1999</ref> Om inte annat gör man dessa bedömningar för att kunna sätta strängare straffsatser på till exempel innehav av en drog som man anser som speciellt hälso- eller samhällsfarlig.

=== I Sverige ===
I Sverige använder polis, åklagare och domstolar en farlighetsbedömning för respektive substans och en rekommenderad straffvärdesbedömning som baseras på detta.<ref>{{webbref |url=http://www.aklagare.se/PageFiles/4065/2009-01%20Narkotika%20farlighetsbed%C3%B6mning_juli2010.pdf |titel=RättsPM 2009:1 NARKOTIKA, Juli 2010 (uppdaterad) |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110614013102/http://www.aklagare.se/PageFiles/4065/2009-01%20Narkotika%20farlighetsbed%C3%B6mning_juli2010.pdf |arkivdatum=2011-06-14 }}</ref> Från 1 april 2011 har polisen rätt att beslagta även syntetiska droger som inte finns med på denna lista om de bedömer att syftet med innehavet är kopplat till drogmissbruk. Det handlar om så kallade nätdroger som tillverkarna ändrat lite i receptet så att drogen blir oklassad och därmed laglig igen. Efter beslut av en åklagare får polisen destruera det som beslagtagits. Orsaken till denna lagändring är några drogrelaterade dödsfall som inträffat efter intag av så kallade nätdroger.<ref>{{webbref |url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4469195 |titel=Nu beslagtar svenska tullen lagliga droger, Sveriges Radio, 23 april 2011 |hämtdatum= |format= |verk= }}</ref>

I Sverige är försäljning av narkotika [[Organiserad brottslighet i Sverige|gängen]]s största inkomstkälla och en vanlig orsak till konflikt mellan dem.<ref>''[[Rapport]]'' kl 18 (vid 4m25s), 4 september 2022.</ref>

==Grupperingar av droger==
===[[Opioider]]===
Opioider, egentlig narkotika, har sövande, ''narkotiska'', egenskaper men används främst för sina smärtstillande och euforigivande effekter. Vanliga exempel är morfin, [[heroin]], [[kodein]] och [[metadon]]. Opium innehåller en blandning av många opioider. Opioider som framställs ur råopium, mjölksaften från [[Opievallmo|vallmo]], kallas [[opiater]].

===[[Centralstimulerande preparat|Centralstimulantia]]===
Centralstimulerande preparat ökar den psykiska energin och aktiviteten och minskar hunger och trötthet. De benämns därför ofta som ''partydroger'' på grund av dessa uppiggande effekter. Bland de kraftigare finns de syntetiska drogerna [[amfetamin]], [[metamfetamin]] och även kokain, en raffinering av kokablad. Amfetaminlika preparat och [[efedrin]] förekommer i läkemedel, det förra förskrivet bara under mycket speciella omständigheter. Men andra mildare ''stimulantia'' är [[khat]] och [[Kokabuske|koka]]blad som tuggas, och vanligast och mildast av dem alla, [[koffein]], som är centralstimulerande och finns både som huvudsaklig substans och som hjälpämne i en del läkemedel, i halstabletter och många läskedrycker samt naturligt i [[te]] och kaffe.

===[[Sedativa]]===
Centraldepressiva preparat har en hämmande inverkan på det centrala nervsystemet och kan upplevas euforiskt men har annars en lugnande och dövande, ''sederande'', effekt samtidigt som de negativt påverkar medvetandegrad och impulskontroll. Absolut vanligast är [[alkohol]] men till kategorin brukar man snarare vanligtvis räkna olika [[bensodiazepiner]] och [[barbiturat]]er som till exempel [[Diazepam]] (Valium) och [[Flunitrazepam]], även känt som Rohypnol eller ''Roofies''. Även [[GHB]] kan tillföras denna grupp.

===[[Hallucinogener]]===
Olika hallucinogener, [[psykedelia]] och [[dissociativa droger]], har ett mycket stort spektrum av psykiska effekter med många gemensamma nämnare men som ändå kan variera kraftigt mellan personer och tillfällen. [[LSD]], [[psilocybin]], [[meskalin]], [[DMT]] (ingrediens i [[ayahuasca]]), och [[2C-B]] är några typiska psykedeliska droger. [[Profetsalvia]] ([[salvinorin A]]), [[ketamin]], [[lustgas]] och ångorna av [[Eter (kemikalie)|eter]] är exempel på [[dissociativa droger]].

Även [[delirianter]] kan föras till kategorin, men dessa droger (exempelvis [[atropin]]) tenderar att ge upphov till obehag snarare än njutning, eftersom delirium praktiskt taget induceras i och med intag. Till skillnad från de psykedeliska och dissociativa drogerna, vilka sätter sinnena på spets, driver delirianter användaren till förvirring och psykotiska symptom bland annat på grund av den ångest som kan uppstå då det parasympatiska nervsystemet hämmas kraftigt.{{källa behövs||månad=2009-11}}

===[[Lösningsmedel]]===
Lösningsmedel som [[etanol]] (alkohol), [[butan]], [[bensin]], [[toluen]], [[thinner]] kan ha en bedövande och hämningslösande effekter, men även från ångorna av [[lim]] och [[färg]] kan olika lösningsmedel eller [[krom]] ge samma effekter. Långvarigt missbruk av lösningsmedel orsakar permanenta hjärnskador.

===Övriga===
Flera droger kan inte passas in i någon av kategorierna eller flera av dem. Kava och cannabis (vanligast i formerna hasch eller buds) är, om än mycket olika varandra, båda milt narkotiska och lätt psykedeliska. [[MDMA]] eller ''[[ecstasy]]'' är både stimulerande och hallucinogen. [[Snus]] och [[cigarett]]er innehåller [[nikotin]] som tillsammans med [[betel (stimulantia)|betel]] kan bilda en grupp som har blandade egenskaper, varav vissa stimulerande andra [[Sedativa läkemedel|sederande]].

==Se även==
*[[Drogutlösta psykiska störningar]]
*[[Klassificering av psykoaktiva droger]]

==Referenser==
<References/>

==Externa länkar==
*{{commonscat|Drugs}}
*[https://web.archive.org/web/20070927210025/http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/NormalPage____996.aspx Läkemedelsverkets författningssamling (LVFS)]
* [https://web.archive.org/web/20070930155049/http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/ProduktSearchPage____392.aspx?narcotic=2 Narkotiklassade läkemedel i Sverige] [[Läkemedelsverket]]
* [http://www.erowid.org/ Erowid - Utförlig information om en stor mängd droger]

[[Kategori:Droger| ]]

[[ar:العقار]]
[[cs:Návyková látka]]
[[hu:Farmakon]]
[[sl:Mamilo]]

Drog - Versionshistorik

Sysop: 1 version importerades

158.174.22.112: Kompletterande info om etymologin