Sysop: 1 version importerades

2025-11-01T14:08:16Z

1 version importerades

← Äldre version	Versionen från 1 november 2025 kl. 14.08
(Ingen skillnad)

Sysop: Skapade sidan med ''''Kokain bensoylmetylekgonin är narkotika framställt ur kokablad.''' Kokain utvinns ur kokabusken. Namnet kommer av de sydamerikanska indianernas ord Coca för växt, att tugga cocablad är en gammal tradtion i sydamerika och har inte mycket att göra med kokain som renframställdes första gången år 1860. Kokain verkar genom att frigöra dopamin och norepinefrin samtidigt som det motverkar serotoninets lugnande effekt. Ett kokainrus ger en känsla av eufori och...'

2025-10-30T17:29:53Z

Skapade sidan med ''''Kokain bensoylmetylekgonin är narkotika framställt ur kokablad.''' Kokain utvinns ur kokabusken. Namnet kommer av de sydamerikanska indianernas ord Coca för växt, att tugga cocablad är en gammal tradtion i sydamerika och har inte mycket att göra med kokain som renframställdes första gången år 1860. Kokain verkar genom att frigöra dopamin och norepinefrin samtidigt som det motverkar serotoninets lugnande effekt. Ett kokainrus ger en känsla av eufori och...'

Visa ändringar

sv>InternetArchiveBot: Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5

2024-09-02T10:08:38Z

Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5

Ny sida

{{Se även|Kokain (bok)}}
{{Kemibox
|Vardagligt namn = Kokain
|Bild = Cocaine.svg
|Bildtext = Strukturformeln för Kokain
|Bildbredd =
|Bild2 = Cocaine-3D-balls.png
|Bild2text = Molekylmodell i 3D
|Bildvertikal = Ja
|Systematiskt namn = metyl (1 R , 2 R , 3 S , 5 S ) -3 - (benzoyloxy)-8-metyl-8-azabicyclo [3.2.1] oktan-2-karboxylat
|Övriga namn =
|Kemisk formel = C17H21NO4
|Utseende =
|CAS-nummer = 50-36-2
|SMILES =
|Molmassa = 303,353
|Densitet =
|Löslighet = Svårlösligt
|LöslighetTemp =
|Smältpunkt = 98
|Smältextra =
|Kokpunkt = 187
|Kokextra =
|Huvudfara =
|NFPA704 =
|LD50 =
|}}
'''Kokain''' (bensoylmetylekgonin) är en [[alkaloid]] med [[narkotika|narkotisk verkan]]. Det är ett [[centralstimulerande preparat]] som utvinns ur bladen från den sydamerikanska [[kokabuske]]n. Kokain produceras till största delen i [[Colombia]] och [[Peru]].<ref name="drogsituationen2016"/>

[[Kokabuske]]ns uppiggande och [[hunger]]dämpande effekter hade varit kända i århundraden innan forskare [[1859]] lyckades isolera den aktiva substansen. År [[1898]] kunde forskningen bestämma kokainets kemiska struktur, och i kokainets rena form är effekterna betydligt mer framträdande. Vid förra sekelskiftet uppdagades också kokainets negativa bieffekter – bland annat risk för plötsligt dödsfall, förvirringstillstånd – och beroendeframkallande karaktär. Sedan dess har kokainets användning som medicinskt preparat mot [[lokalbedövning]] successivt trappats ner, men snart sagt alla senare lokalbedövningsmedel har efterliknat den kemiska strukturen hos kokain.<ref name=nekokain>[http://www.ne.se/lang/kokain "kokain".] NE.se. Läst 20 maj 2013.</ref>

Kokain har idag en mycket begränsad medicinsk användning, bland annat i Australien där det kan förskrivas för smärtlindring vid mun- och lungtumörer. Det används i viss utsträckning i mindre doser vid operationer av slemhinnor då det har en avsvällande effekt som hämmar blödningar (till exempel vid näsoperationer).<ref>{{Webbref|titel=DailyMed - GOPRELTO- cocaine hydrochloride solution|url=https://dailymed.nlm.nih.gov/dailymed/drugInfo.cfm?setid=689750b7-8e51-47d9-a428-078f3f6c9dec|verk=dailymed.nlm.nih.gov|hämtdatum=2021-01-12}}</ref>

[[Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk]] rapporterade 2008 att det typiska priset för kokain i slutledet varierade mellan 50 och 75 euro per gram i de flesta europeiska länder.<ref>{{bokref |efternamn=Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk |titel=Årlig rapport: situationen på narkotikaområdet i Europa |år=2008 |utgivare=Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer |utgivningsort=Luxemburg |isbn=978-92-9168-324-6 |sid=59 |url=http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_64227_EN_EMCDDA_AR08_sv.pdf}}</ref> [[Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning]] uppger att priset i Sverige var runt 800 kr per gram 2007.<ref>[[Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning]] Rapport 112 [http://www.can.se/contentassets/37cf8b910a24452aba01d1d9fd96dad7/can-rapportserie-112-narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2007.pdf ''Narkotikaprisutveckling i Sverige 1988-2007''] </ref>

Kokain är [[narkotikaklassning|narkotikaklassat]] och ingår i förteckningen N I i [[1961 års allmänna narkotikakonvention]] samt i förteckning II i [[Sverige]].<ref>{{webbref |url=http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf |titel=Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1 |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf |arkivdatum=2012-06-29 }}</ref>

== Farmakologi ==
[[Fil:Cocaine lines 2.jpg|miniatyr|vänster|Kokain i pulverform, redo att intas nasalt ("snortas").]]
Kokain har använts som drog nästan lika länge som det funnits. Det administreras genom injektion, nasalt eller röks. Berusningen är relativt kort, upp till en timme beroende på hur drogen intas. Den önskade effekten är ökat självförtroende och pigghet. Kokain verkar genom att hämma återupptaget av [[dopamin]], [[serotonin]] och [[noradrenalin]] i hjärnans synapser.

Kokain är mycket [[beroende]]framkallande<ref>{{Webbref |url=http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2719 |titel=internetmedicin.se |hämtdatum=2009-11-21 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100820190441/http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=2719 |arkivdatum=2010-08-20 }}</ref> och ger ett kraftigt höjt [[blodtryck]] och kan, särskilt vid upprepad användning, orsaka hjärtproblem och [[stroke]]. Långvarigt bruk genom näsan kan ge skador på vävnaden. Kokain är fosterskadande, beroende på att kokainet begränsar syretillförseln till fostret som då drabbas av syrebrist. Liksom andra narkotika kan kokain ge upphov till [[drogutlösta psykiska störningar]], däribland [[drogutlöst psykos]].

== Historia ==

=== Kokabladen ===
{{Huvudartikel|Kokabuske}}
[[Kokabuske|Kokabladen]] har tuggats av [[Inkafolket|inkaindianerna]] i [[Anderna]] sedan åtminstone 3000 f.Kr. Syftet var att "få hjärtat att slå snabbare och påskynda andningen för att motverka verkningarna av att leva i tunn bergsluft". Även övriga delar av befolkningen i området tuggade kokabladen, men endast vid religiösa ceremonier. Efter att Spanien invaderade Peru 1532 tvingades invånarna arbetade inom silvergruvor och arbetarna fick kokablad för att de skulle bli lättare att kontrollera och utnyttja.<ref name=":1">{{Webbref|titel=Den officiella webbsajten för Stiftelsen för en Drogfri värld, kokainets historia, kokainlangning|url=https://www.nejtilldroger.se/drugfacts/cocaine/a-short-history.html|verk=Stiftelsen för en Drogfri värld|hämtdatum=2024-08-24|språk=sv}}</ref>

I Europa har kokabladens farmakologiska potential varit kända sedan 1500-talet, men bladen och/eller busken kunde inte fraktas bortanför [[Anderna]].<ref name=":2">{{Webbref|titel=Freud och kokainet {{!}} Daniel Berg|url=https://anekdot.se/essa/freud-kokainet-och-jakten-pa-normalitet/|verk=Anekdot|hämtdatum=2024-08-24|språk=sv-SE}}</ref>

=== Kokain ===

==== 1800-talet ====
Kokain utvanns för första gången 1859 av den tyske kemisten Albert Niemann.<ref name=":1" /> Det var då, när man lärde sig att utvinna det verksamma ämnet i kokabladen som möjligheten att transportera drogen öppnades.<ref name=":2" />

Under 1860-talet skapades en medicinaldryck som kallades [[Vin Mariani]] och ska ha innehållit kokain, socker, rödvin och sprit.<ref>{{Webbref|titel=Coca-Cola kurerade hjärnan med kokain|url=https://varldenshistoria.se/samhalle/vardagsliv/varfor-fanns-det-kokain-i-coca-cola|verk=Varldenshistoria.se|datum=2023-04-08|hämtdatum=2023-04-22|språk=sv|förnamn=|efternamn=|förnamn2=|efternamn2=}}</ref> [[Sigmund Freud]] var länge en stark anhängare av kokain och hans första, av en rad publikationer i ämnet, publicerades 1884 under titeln ''[[Über Coca]]''.<ref name=":2" /> Samma år publicerades den första [[Empiri|empiriska]] studien på kokainets påverkan på människor av Carl Koller. Slutsatsen av studien var en rekommendation att använda kokain inom medicin, främst inom [[oftalmologi]]. Senare väcktes det medicinska intresset för att använda kokain för lokalbedövning.<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=[The history of cocaine in medicine and its importance to the discovery of the different forms of anaesthesia]|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17687926/|tidskrift=Klinika Oczna|år=2007|hämtdatum=2024-08-24|issn=0023-2157|sid=101–105|volym=109|nummer=1-3|pmid=17687926|förnamn=Andrzej|efternamn=Grzybowski}}</ref>

Farmaceuten [[John Pemberton]] skapade 1886 [[Coca-Cola]] som en medicinsk dryck. Det ryktas om att den innehöll kokain, men att det egentligen ska ha varit den besläktade kemikalien [[ekgonin]], och att den togs bort från receptet under 1900-talet.<ref>{{Webbref|titel=Did Coca-Cola Ever Contain Cocaine?|url=https://www.snopes.com/fact-check/cocaine-coca-cola/|verk=Snopes|datum=1999-05-02|hämtdatum=2023-04-22|språk=en|förnamn=Barbara|efternamn=Mikkelson}}</ref> [[Ted Ryan]], ansvarig för Coca-Cola-arkivet, har hävdat att Coca-Cola aldrig innehållit kokain.<ref>{{Webbref|titel=The Keeper of the Cokelore|url=https://bittersoutherner.com/sponsored/coca-cola/the-keeper-of-the-cokelore|verk=THE BITTER SOUTHERNER|hämtdatum=2023-04-22|språk=en-US}}</ref>

I slutet av 1880-talet användes kokain, både i Europa och USA, som lokalbedövning likväl som behandling vid [[Morfin|morfinmissbruk]].<ref name=":3">{{Webbref|url=https://oig.justice.gov/sites/default/files/archive/special/9712/appc.htm|titel=Appendix C: History of Cocaine|hämtdatum=2024-08-24|utgivare=Unites States Department of Justice Office of the Inspector General}}</ref> I Australien användes kokain även för behandling av alkoholmissbruk, trötthet och depression.<ref name=":4">{{Webbref|url=https://www.aic.gov.au/publications/tandi/tandi276|titel=Cocaine use among a sample of police detainees|hämtdatum=2024-08-24|datum=01-05-2004|utgivare=Australian Institute of Criminology}}</ref>

==== 1900-talet ====
I början av 1900-talet blev det allt mer populärt att snorta kokain.<ref name=":1" /> President [[William Howard Taft]] förklarade kokain som ett nationellt hot i USA 1910<ref name=":3" /> och 1912 rapporterades {{Nts|5000}} dödsfall i USA relaterade till kokain.<ref name=":1" /> Åren 1906–1914 belades kokain med restriktioner i bland annat USA, Storbritannien och Australien, villet innebar att det endast fick användas i medicinsk syfte.<ref name=":5">{{Webbref|titel=The history of cocaine|url=https://www.australianpharmacist.com.au/history-cocaine/|verk=Australian Pharmacist|datum=2019-04-04|hämtdatum=2024-08-24|språk=en-AU|författare=Scott Casey}}</ref> Kokain förbjöds helt i USA 1922.<ref name=":1" /> Därefter minskade användningen av drogen i USA drastiskt, vilket till viss del förklaras av att den ersattes med den billigare drogen [[amfetamin]].<ref name=":3" /> I Australien var kokain fortsatt populär fram till 1930-talet, varefter användningen bland allmänheten avtog.<ref name=":4" /> I till exempel Japan förekom drogen knappt alls innan [[andra världskriget]] och när landet 1963 studerade missbruket nationellt visade studien att 0,1 procent av de som missbrukade droger använde just kokain.<ref>{{Webbref|titel=UNODC - Bulletin on Narcotics - 1968 Issue 3 - 003|url=https://www.unodc.org/unodc/en/data-and-analysis/bulletin/bulletin_1968-01-01_3_page004.html|verk=United Nations : Office on Drugs and Crime|hämtdatum=2024-08-24|språk=en}}</ref>

Under 1970-talet utvecklades en ny våg av kokainmissbruk. Vågen började i USA och 10 år senare hade den spridit sig vidare till Europa. Den nya vågen av kokainmissbruk omfattade flera miljoner personer.<ref>{{Webbref|titel=kokain - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/kokain|verk=www.ne.se|hämtdatum=2024-08-24}}</ref> Under 1980-talet kom en ny kokainblandning, [[Crack-kokain|crack]].<ref>{{Webbref|titel=Cocaine {{!}} Definition, Uses & Addiction {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/science/cocaine|verk=www.britannica.com|datum=2024-08-16|hämtdatum=2024-08-24|språk=en}}</ref>

I Japan ökade kokainrelaterade arresteringar i slutet av 1980-talet, men var fortsatt på en relativt låg nivå. Antalet arresteringar upp gick till:{{Anmärkning|cirka 5 % av kokainarresteringarna relaterade till narkotikaanvändning, medan cirka 50 % var för innehav.}}<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=Cocaine abuse in Japan|url=https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/8192614/|tidskrift=Arukoru Kenkyu to Yakubutsu Izon = Japanese Journal of Alcohol Studies & Drug Dependence|år=1994-04|hämtdatum=2024-08-24|issn=0389-4118|sid=83–91|volym=29|nummer=2|pmid=8192614|förnamn=K.|efternamn=Wada}}</ref>

* 43 stycken (1988)
* 96 stycken (1989)
* 122 stycken (1991)

==== 2000-talet ====
År 2008 var kokain den "näst mest langade illegala drogen i världen".<ref name=":1" />

I Sverige ökade kokain som andel av beslagtagna droger åren 2012 till 2015, från två procent till fem procent. Smugglingen skedde främst genom vägtransporter och paketförsändelser. Kokain var mindre vanligt än [[cannabis]] och [[amfetamin]] i Sverige, men trenden bedömdes 2016 stigande av polis och tull.

{{Sidoruta grammatik|250px|namn=Mängden kokain beslagtagen i Sverige|
{{Graph:Chart
|height=250
|width=500
|xAxisTitle=år
|yAxisTitle=kg
|yAxisMin=0
|type=stackedrect
|legend=Teckenförklaring
|showSymbols=yes
|y1Title=Sammanräknat
|y2Title=Tiotals kg
|y3Title=Polis
|y4Title=Tull
|x=2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015
|y1= 50, 39, 41, 42, 29, 34, , 39, , , , , , , ,
|y2= , , , , , , 135, , , , , , , , ,
|y3= , , , , , , , , 17.9, 37.5, 21.7, 71.6, 19.9, 48.5, 72.5, 30.9
|y4= , , , , , , , , 38.4, 44.3, 32.9, 28, 26, 30, 28.8, 83
|colors=grey,black, blue, orange}}
Notera att stapeln för 2006 är skalad i tiotals kilo för överskådlighetens skull och betyder 1358 kg.
Källa Polismyndigheten och Tullverket i Sverige<ref name="drogsituationen2016"/>}}

Kokain var vanligt förekommande i Sverige och mest vanlig i större städer. Drogen såldes liksom andra droger även på internet, vilket bidrog till att öka tillgången utanför tätorter.<ref name="drogsituationen2016">{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Drogsituationen i Sverige – En rapport av Polismyndigheten och Tullverket 2016 / Diarienr ANA 2016- 271|hämtdatum=|år=2017|sid=21,43|url=http://tullverket.se/download/18.792224361590183a4d33ffa/1484816923713/Drogsituationsrapporten_2013-2016_webb.pdf|utgivare=Polismyndigheten & Tullverket}}</ref>

Mellan 2015 och 2016 ökade den globala tillverkningen av kokain med 24 procent, vilket innebar en tillverkning 2016 på {{Nts|1410}} ton. Mer än hälften tillverkades i Colombia. Under samma period ökade arealen som användes för odling av kokabuskar i Colombia med 11 procent. Detta förklaras med att överenskommelsen med [[FARC]]-gerillan om eldupphör bland annat innebar att regeringen åtog sig att betala ut ersättning till de bönder som övergick till att odla andra grödor än kokabuskar erhöll en ersättning för detta. Således valde många att börja odla kokabuskar för att sedan kunna få ersättning när denna gröda avvecklades.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Opium and cocaine production has reached record levels|url=https://www.economist.com/graphic-detail/2018/06/28/opium-and-cocaine-production-has-reached-record-levels|tidning=The Economist|hämtdatum=2024-08-25|issn=0013-0613}}</ref>

Enligt uppgifter publicerade 2017 var kokain den mest använda centralstimulerade drogen i Europa, oftast som rekreationsdrog av socialt relativt välintegrerade brukare. Prisskillnaden mellan Sydamerika och [[Norden|de nordiska länderna]] var drivkraften bakom smuggelverksamheten till Norden.<ref name="drogsituationen2016" /> Enligt en studie i Australien, utförd av [[National Drug and Alcohol Research Centre]] 2018, hade missbruket av kokain i landet tredubblats sedan år 2000.<ref name=":5" /> År 2020 uppgav knappt fem procent av invånarna i [[Norge]] att de provat kokain någon gång.{{Anmärkning|Avser invånare i åldern 16–64 år.}}<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=kokain|url=https://sml.snl.no/kokain|tidskrift=Store medisinske leksikon|år=2024-08-06|hämtdatum=2024-08-24|språk=no|förnamn=Erik Sveberg|efternamn=Dietrichs|förnamn2=Jørg|efternamn2=Mørland|förnamn3=Anne Line|efternamn3=Bretteville-Jensen|förnamn4=Liliana|efternamn4=Bachs}}</ref>
== Metabolism och exkretion ==
Nästan all kokain [[metabolism|metaboliseras]] snabbt i kroppen, främst i [[lever]]n; bara runt en procent förs ut ometaboliserat med [[urin]]en. [[Metabolism|Metabolismen]] domineras av [[Estrar|ester]][[hydrolys]] som till största delen ger [[metabolit]]en [[bensoylekgonin]], samt mindre mängder av främst [[ekgoninmetylester]] och [[ekgonin]]. I kombination med [[etanol]] (alkohol) metaboliseras kokain i levern till [[kokaetylen]] som enligt studier kan ge en ännu större [[eufori]]sk känsla än bara kokain och öka risken för hjärtproblem.

Vid drogtestning mäts mängden bensoylekgonin i urinen. Vanliga gränsvärden är 300 ng/ml vid screening och 150 ng/ml vid verifikation<ref name=":0">{{Tidningsref|författare=Therese Hansson, Anders Helander, Olof Beck, Anders Elmgren, Fredrik C Kugelberg, Robert Kronstrand|datum=2015-09-22|rubrik=Enhetliga analyser av narkotika i urin krävs för rättssäkerheten|url=https://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/09/Enhetliga-analyser-av-narkotika-i-urin-kravs-for-rattssakerheten/|tidning=Läkartidningen 39/2015|hämtdatum=|issn=1652-7518|utgivare=Läkartidningen Förlag AB (Sveriges läkarförbund)}}</ref> och kan normalt detekteras i cirka tre dygn.<ref>{{Webbref|url=https://www.can.se/fakta/fragor-och-svar/narkotika/hur-lange-kan-man-spara-droger-i-kroppen/|titel=Hur länge kan man spåra droger i kroppen?|hämtdatum=2020-03-17|utgivare=CAN - Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning|författare=Isabella Gripe|år=2014|månad=november}}</ref> Screeningtesten är mycket specifika och falskt positiva resultat är ovanliga.<ref name=":0" /> Metaboliter kan även spåras i de delar av kokainanvändarens hår som växte under kokainintaget; där finns de kvar tills håret faller bort eller klipps av.

== Se även ==
* [[Narkotika]]
* [[Narkotikaproblemet i Sverige 1839–1965]]
* [[:Kategori:Sveriges narkotikapolitik|Sveriges narkotikapolitik]]

== Referenser ==

=== Anmärkningar ===
{{Anmärkningslista}}

=== Noter ===
<references/>

==Externa länkar==
* Collan, Johannes: [http://www.mlang.name/arkisto/coca/collan-1878.html Om Coca] (historisk artikel från 1878)
* http://inventors.about.com/od/cstartinventions/a/coca_cola.htm

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Kokain| ]]

Kokain - Versionshistorik

Sysop: 1 version importerades

sv>InternetArchiveBot: Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5