Sysop: 1 version importerades

2025-10-31T11:57:53Z

1 version importerades

← Äldre version		Versionen från 31 oktober 2025 kl. 11.57
(Ingen skillnad)

sv>Maundwiki: /* Klass IV: Stämningsstabiliserare */

2025-02-22T12:52:01Z

Klass IV: Stämningsstabiliserare

Ny sida

'''Psykoaktiva substanser''' avser [[molekyl]]er som påverkar [[hjärna]]ns funktion och orsakar förändringar i [[beteende]], personlig stämning, uppfattning eller [[medvetande]]. Många av dem är [[läkemedel]] eller andra [[narkotika|narkotiska]] droger.

Psykoaktiva substanser kan delas in i sju klasser, utifrån effekt.<ref name="kolb">{{Bokref|författare=Kolb, B., Whishaw, I|titel=Fundamentals of Human Neuropsychology|utgivare=Worth Publishers, New York |år=2009 |isbn=0-7167-9586-8}}</ref>

==Klass I: Sedativa, hypnotika och ångestdämpande medel==

Effekten av [[sedativa läkemedel|sedativa]], [[hypnotika]] och [[ångestdämpande]] [[substans]]er beror på dosens storlek. I låga doser har de ångestdämpande effekt, vid medelhöga doser verkar de lugnande, och vid mycket höga doser kan de ha en bedövande effekt och kan i värsta fall orsaka [[medvetslöshet]] eller [[död]]. De sedativa-hypnotiska drogerna påverkar hjärnan via [[GABA]]-receptorn, som styr [[klorid]]kanalen. Sedativa-hypnotika droger som [[alkohol]] och [[barbiturater]] verkar på liknande sätt som [[GABA]], vilket leder till ökad klorid konduktans. Ångestdämpande medel som [[bensodiazepiner]] ger ökad bindningsgrad för GABA. Eftersom dessa droger verkar på olika sätt kan de, om de tas tillsammans (även i små mängder) framkalla medvetslöshet och död.<ref name="kolb">{{Bokref|författare=Kolb, B., Whishaw, I|titel=Fundamentals of Human Neuropsychology|utgivare=Worth Publishers, New York |år=2009 |isbn=0-7167-9586-8}}</ref>

==Klass II: Antipsykotiska medel==

Antipsykotiska medel är läkemedel som används för att behandla [[psykos]]er vid exempelvis [[schizofreni]]. Den gemensamma effekten av denna klass av läkemedel är en minskning av motorisk aktivitet, det vill säga rörelse. De tros också blockera [[dopamin]]receptorn D2. Det leder till minskning av dopaminaktiviteten som är vanlig hos schizofrenipatienter. Långvarig användning av [[Antipsykotiska läkemedel|antipsykotiska medel]] kan orsaka låg nivå av [[dopamin]], vilket kan orsaka [[dyskinesi]] och [[symptom]] som liknar [[Parkinsons sjukdom]]. De antipsykotiska medlen inbegriper butyrofenoner (till exempel [[haloperidol]]) och [[fentiazin]]er (till exempel [[klorpromazin]]).<ref name="kolb">{{Bokref|författare=Kolb, B., Whishaw, I|titel=Fundamentals of Human Neuropsychology|utgivare=Worth Publishers, New York |år=2009 |isbn=0-7167-9586-8}}</ref>

==Klass III: Antidepressiva medel==

Antidepressiva medel är läkemedel som används för att behandla [[depression|depressionssjukdomar]] och andra [[Affektiva störningar|affektiva sjukdomar]]. De kan delas in i tre olika typer: [[Monoaminoxidashämmare|MAO-hämmare]], [[tricykliska antidepressiva]] och andra generationens antidepressiva. [[Antidepressiva läkemedel|Antidepressiv medicin]] verkar i huvudsak genom att påverka [[metabolism]]en och hanteringen av [[neurotransmittor]]er som [[serotonin]], [[noradrenalin]], [[histamin]] och [[acetylkolin]] i [[synaps]]er. Varje typ av antidepressiva läkemedel har en egen funktionsmekanism. [[Monoaminoxidashämmare|MAO-hämmare]] hämmar nedbrytningen av [[serotonin]] i den post- och [[Synaps|presynaptiska terminalen]]. De [[tricykliska antidepressiva]] blockerar transportören som tar serotonin tillbaka in i terminalen av [[axon]]et. Andra generationens antidepressiva läkemedel är särskilt selektiva med blockeringen av återupptaget av [[serotonin]], så att mängden [[serotonin]] som är obundet (det vill säga aktivt) ökar.<ref name="kolb">{{Bokref|författare=Kolb, B., Whishaw, I|titel=Fundamentals of Human Neuropsychology|utgivare=Worth Publishers, New York |år=2009 |isbn=0-7167-9586-8}}</ref>

==Klass IV: Stämningsstabiliserare==

Stämningsstabiliserare är läkemedel som används för behandling av bland annat [[bipolär sjukdom]], [[epilepsi]] och [[Borderlinepersonlighetsstörning|borderline]]. Exempel på stämningsstabiliserare är salterna [[litium]] och [[valproat]]. Det är ännu okänt exakt hur stämningsstabiliserare fungerar, men studier visar att litium verkar stabiliserande på [[Membran|cellens membran]] och bidrar därigenom till att nivåerna av fritt [[serotonin]] blir stabilt över tid istället för att frisättas (och därigenom verka) oregelbundet med omväxlande höga respektive låga nivåer. [[Valproinsyra|Valproat]] stimulerar [[GABA]]-aktivitet i hjärnan.<ref name="kolb">{{Bokref|författare=Kolb, B., Whishaw, I|titel=Fundamentals of Human Neuropsychology|utgivare=Worth Publishers, New York |år=2009 |isbn=0-7167-9586-8}}</ref>

==Klass V: Narkotiska analgetika==

Narkotiska analgetika är medicin som har både sömninducerande och smärtlindrande effekter. Många narkotiska smärtlindrande mediciner kommer från extraktet av [[Opievallmo|opiumvallmo]], till exempel [[kodein]] och [[morfin]]. Morfin anses vara den mest kraftfulla smärtlindrande substansen. [[Heroin]] syntetiseras från morfin och ger mycket snabb smärtlindring. Dessa läkemedel verkar genom bindning till opiatreceptorer i det [[centrala nervsystemet]].<ref name="kolb">{{Bokref|författare=Kolb, B., Whishaw, I|titel=Fundamentals of Human Neuropsychology|utgivare=Worth Publishers, New York |år=2009 |isbn=0-7167-9586-8}}</ref>

==Klass VI: Psykomotoriska stimulantia==

Psykomotoriska stimulantia är droger som på olika sätt ökar aktivitet hos [[nervcell]]er. De är uppdelade i två grupper: beteendestimulantia och allmänna stimulantia. Beteendestimulantia ökar [[motorik]] och höjer humör och vakenhetsgrad. Exempel på beteendestimulantia är [[kokain]] och [[amfetamin]]. Byggnadsstimulantia ökar metabolisk aktivitet av celler. Exempel på allmän stimulantia är [[koffein]], som hämmar ett [[enzym]], som bryter ner [[Cykliskt adenosinmonofosfat|cykliskt AMP.]] Ökningen av [[Cykliskt adenosinmonofosfat|cykliska AMP:s]] leder till en ökning av [[Glukos|glukosproduktionen]].<ref name="kolb">{{Bokref|författare=Kolb, B., Whishaw, I|titel=Fundamentals of Human Neuropsychology|utgivare=Worth Publishers, New York |år=2009 |isbn=0-7167-9586-8}}</ref>

==Klass VII: Psykedelia och hallucinogener==

[[Psykedeliska droger]] förändrar [[Sinnesorgan|sensorisk]] uppfattning och kognitiva processer och framkallar [[hallucination]]er. [[Psykedeliska droger|Psykedelier]] kan delas i fyra grupper, beroende på verkan på specifika [[Signalsubstans|neurotransmittorer]]:

* Acetylkolinpsykedelia (till exempel [[atropin]]) antingen blockerar eller underlättar överföring vid [[Acetylkolin|acetylkolinsynapser]] i hjärnan.
* Norepinefrinpsykedelia producerar [[Förgiftning|intoxikation]] med vanföreställningar om färg och ljud.
* [[Tetrahydrocannabinol]] (till exempel [[marijuana]]) verkar på [[CB1-receptor|CB1]]- och CB2-receptorer för [[Anandamid|anandamidneurotransmittorer]].
* Serotoninpsykedelia (till exempel [[meskalin]]) producerar förändrade medvetandetillstånd i samband med [[Hallucination|hallucinationer]].<ref name="kolb">{{Bokref|författare=Kolb, B., Whishaw, I|titel=Fundamentals of Human Neuropsychology|utgivare=Worth Publishers, New York |år=2009 |isbn=0-7167-9586-8}}</ref>

== Referenser ==
<references/>

{{auktoritetsdata}}

[[Kategori:Droger]]
[[Kategori:Psykoaktiva läkemedel]]

Psykoaktiva substanser - Versionshistorik

Sysop: 1 version importerades

sv>Maundwiki: /* Klass IV: Stämningsstabiliserare */