<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://www.drugwiki.net/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Valeriana_officinalis</id>
	<title>Valeriana officinalis - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://www.drugwiki.net/w/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Valeriana_officinalis"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.drugwiki.net/w/index.php?title=Valeriana_officinalis&amp;action=history"/>
	<updated>2026-09-03T09:04:05Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.44.2</generator>
	<entry>
		<id>https://www.drugwiki.net/w/index.php?title=Valeriana_officinalis&amp;diff=3768&amp;oldid=prev</id>
		<title>Sysop: 1 version importerades</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.drugwiki.net/w/index.php?title=Valeriana_officinalis&amp;diff=3768&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2025-10-31T11:25:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;1 version importerades&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 31 oktober 2025 kl. 11.25&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;4&quot; class=&quot;diff-notice&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;&lt;div class=&quot;mw-diff-empty&quot;&gt;(Ingen skillnad)&lt;/div&gt;
&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;!-- diff cache key drugwiki_drugwikise:diff:1.41:old-3767:rev-3768 --&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Sysop</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://www.drugwiki.net/w/index.php?title=Valeriana_officinalis&amp;diff=3767&amp;oldid=prev</id>
		<title>sv&gt;Knarkkorven den 28 februari 2014 kl. 20.45</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://www.drugwiki.net/w/index.php?title=Valeriana_officinalis&amp;diff=3767&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2014-02-28T20:45:15Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;[[kategori:Växter och svampar]]&lt;br /&gt;
&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039;Namn:&amp;#039;&amp;#039;&amp;#039; Läkevänderot&lt;br /&gt;
==Generell information==&lt;br /&gt;
Läkevänderoten är en halvmeterhög flerårig ört som blommar i juli-augusti. Den är allmänt förekommande på fuktig mark såsom fuktängar, diken och skogsbryn i södra och mellersta Sverige.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jordstammen är 3 - 5 cm i diameter, äggformad och har ca 3 mm tjocka och 6 - 15 cm långa rötter. Jordstammen och roten är gul-grå. Doften och smaken av torkade rötter är mycket karakteristisk, kryddig, söt-bitter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Effekter==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Effekten från Läkevänderoten är främst sederande vilket förklarar den traditionella användningen som hjälpmedel för att underlätta insomning. För detta ändamålet används den i doser på 1 - 5 g torkad rot.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vänderoten har använts som läkemedel sedan antiken, förutom den sömngivande effekten så har den använts som lugnande medel och [[afrodisiakum]], mot muskelspänningar, huvudvärk, reumatiska besvär, förkylningar, svåra menstruationer och blåmärken&amp;lt;ref name=fkog&amp;gt;[http://www.fkog.uu.se/course/essays/valeriana_officinalis.pdf Valeriana spp. (Wallin, Fahimi, 2009)]&amp;lt;/ref&amp;gt;&amp;lt;ref&amp;gt;[http://www.kau.edu.sa/Files/0009057/Researches/24531_24773.pdf Daily Dose effect of Valerian root extract on some Neurotransmitter contents in different Brain areas of male Albino Rats (Waggas, 2007)]&amp;lt;/ref&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{{quote|Vendelörtens rot har obehaglig, något besk, i början skarp, smak och egendomlig, genomträngande, vidrig lukt, som kan orsaka yrsel och hufvudvärk, men som behagar kattor mycket...&lt;br /&gt;
...Roten användes i medicinen (Radix Valerianæ minoris Pharm.) och utgör ett verksamt nervmedel. Nyttjas - såsom pulver, tinctur eller extract - mot epilepsi, spasmer o. s. v. och dessutom, jemte andra medel, mot paralysi och katalepsi. Bör samlas om våren (innan stjelken utväxt), torkas långsamt och förvaras i slutet kärl; den bibehåller då sina egenskaper under flera år...&lt;br /&gt;
...I flera landsorter nyttjar allmogen denna ört mot åkommor hos boskapen, och ännu allmännare är den ansedd såsom ett medel mot troll och trolldom (DYBECK).|Ur Utkast till svenska växternas naturhistoria I av C. F. Nyman (1867)}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Om innehållet==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rötterna och jordstammen innehåller sesquiterpenoiden valerensyra (maximalt ca 0,9 %). Den verkar främst som  [[GABA]]-A-agonist&amp;lt;ref&amp;gt;[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17585957 Valerenic acid potentiates and inhibits GABA(A) receptors: molecular mechanism and subunit specificity. (Khom, 2007)]&amp;lt;/ref&amp;gt;, men är även agonist på vissa [[serotonin]]receptorer (främst 5HT-5a, men i viss utsträckning även 5HT-2b&amp;lt;ref&amp;gt;[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15921820 Valerian extract and valerenic acid are partial agonists of the 5-HT5a receptor in vitro. (Dietz, 2005)]&amp;lt;/ref&amp;gt;. Valerensyra hämmar dessutom enzymer som bryter ner fritt GABA och modulerar GABA-A-receptorer på ett liknande sätt som bensodiazepiner, dvs. den gör så att transmissionen av signalsubstansen GABA förstärks.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Den flyktiga oljan som innehåller valerensyra utgör normalt cirka 2-20 ml/kg av torkade rötter&amp;lt;ref&amp;gt;Bruneton J., Pharmacognosie, Tec et Doc, Paris, 1999, 3th ed., pp. 595-600&amp;lt;/ref&amp;gt;. Den kan extraheras med alkohol.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Rötterna och jordstammen innehåller även iridoider som kallas valepotriater (ca 0,8 - 1,7 %). Molekylerna är mycket känsliga för syror och temperaturer över 40C och saknas ofta i kommersiella beredningar. De verkar bl.a som agonister på dopamin och noradrenalinreceptorer. Studier har visat att de bidrar till den sederande effekten&amp;lt;ref&amp;gt;[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3137258/ A Valepotriate Fraction of Valeriana glechomifolia Shows Sedative and Anxiolytic Properties and Impairs Recognition But Not Aversive Memory in Mice (Maurmann, 2011)]&amp;lt;/ref&amp;gt; och kan fungera som antidepressiv medicin&amp;lt;ref&amp;gt;[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21889562 Antidepressant-like effect of Valeriana glechomifolia Meyer (Valerianaceae) in mice. (Müller, 2012)]&amp;lt;/ref&amp;gt;.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Externa länkar==&lt;br /&gt;
&amp;lt;references/&amp;gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://linnaeus.nrm.se/flora/di/valeriana/valer/valeoff.html Den virtuella floran: Valeriana officinalis L. - Läkevänderot]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[https://www.google.com/search?q=Valeriana+officinalis&amp;amp;tbs=&amp;amp;tbm=isch Google bildsökning]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.erowid.org/herbs/valerian/ Erowid Valerian Vault]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.longwoodherbal.org/valerian/valerian.pdf Valerian (Valeriana officinalis) Kathi J. Kemper MD, MPH]&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>sv&gt;Knarkkorven</name></author>
	</entry>
</feed>