- Drugwiki är kraftigt uppdaterad nu i oktober 2025 och vi tänker låta denna platsen vara möjlig att annonsera på. Hör av dig om du vill vara med.

Amfetamin: Skillnad mellan sidversioner

Från Drugwiki

Hoppa till: navigering, sök
Ingen redigeringssammanfattning
 
m 1 version importerades
 
(2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Kemibox
Speed, pulver, tjack, vitt, uppåt, affe, don - kärt barn har många namn. Amfetamin, C6H5CH2CH(NH2)CH3, är ett syntetiskt centralstimulerande preparat. Historiskt har amfetamin använts relativt länge, t ex inom de medicinska och militära områdena. Amfetamin är en av de vanligaste illegala drogerna i Sverige och inom t ex kriminalvården är centralstimulantia ett allvarligt problem. Tullen gör också stora beslag och tecken finns på en ökad smuggling. CAN beräknar att antalet tunga missbrukare är ca 30.000 personer och av dem använder ungefär en tredjedel amfetamin som dominerande drog. Statistik visar nu att dödsfallen, i form av t ex cirkulations-, hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Man räknar också med att ca 90 % av de brukare som injicerar har någon form av hepatit.
|Vardagligt namn = Amfetamin
|Kemisk formel = [[Kol|C]]<sub>9</sub>[[Väte|H]]<sub>13</sub>[[Kväve|N]]
|Molekylmassa = 135,21&nbsp;g/mol
|Smältpunkt = –11,3&nbsp;°C
|Kokpunkt = 197&nbsp;°C
|Halveringstid = Dexamfetamin: 9–11&nbsp;h; Levoamfetamin: 11–14&nbsp;h
|Metabolism = Lever
|Graviditetskategori = C
|Administreringsväg = Oral, nasal, rektal, injektion, inhalation
}}


'''Amfetamin''' är ett syntetiskt [[centralstimulerande preparat]] som tillhör gruppen [[fenetylaminer]]. Det används både medicinskt och som narkotika. Inom sjukvården kan amfetamin eller dess derivat förskrivas vid bland annat [[adhd]] och [[narkolepsi]]. Ämnet är narkotikaklassat såväl internationellt som i Sverige.
Det finns ännu ingen evidensbaserad behandling mot amfetaminberoende, varken medicinsk eller psykosocial. Nu pågår dock intressanta studier när det gäller läkemedelsbehandling av människor som brukar och är beroende av amfetamin. Flera olika typer av läkemedel prövas nu runt om i världen för att motverka drogsug och återfall hos denna grupp av brukare.


Kemiskt är amfetamin en blandning av två enantiomerer: [[dexamfetamin]] och [[levoamfetamin]], där dexamfetamin har starkast centralstimulerande effekt. I ren form är amfetamin en vätska, men det förekommer oftast som fasta salter, exempelvis amfetaminsulfat.


Missbruk av amfetamin är dokumenterat i stora delar av världen. Statistiken skiljer ofta inte mellan amfetamin och [[metamfetamin]], men båda tillhör samma substansgrupp. I Sverige är amfetamin, efter [[cannabis]], den vanligaste illegala drogen och den mest spridda intravenösa drogen.
== Kemi för Amfetamin ==


CAS-nr: 300-62-9 Summaformel: C9H13N Molekylmassa: 135,21 g/mol IUPAC: 1-fenyl-isopropylamin Trivialnamn: amfetamin, fenylisopropylamin, tjack, speed


== Historia ==
Amfetamin framställdes första gången 1887, men det var först 1927 som dess syntetiska form och adrenalinliknande effekter uppmärksammades inom medicinen. På 1930-talet introducerades amfetamin som läkemedel under namnet [[Benzedrine]], först mot [[astma]] och [[förkylning]] för dess kärlsammandragande (vasokonstriktoriska) egenskaper. Det användes även för att väcka patienter vid [[sömnmedel]]sförgiftning och vid behandling av barn med hyperaktivitet. Senare konstaterades att amfetaminets effekter liknade [[kokain]]ets, men med längre verkningstid.{{Källa behövs|datum=2012-10}}


Under [[andra världskriget]] blev amfetamin vanligt förekommande inom militären. Det användes för att tillfälligt öka soldaters [[prestationsförmåga]], så att de kunde verka under längre perioder utan mat och sömn. Inom flygmedicinen gavs amfetamintabletter för att motverka trötthet vid långa nattflygningar.<ref>Olle Bergman, [https://militarhistoria.se/1900-tal/andra-varldskriget/droger-i-krig "Droger i andra världskriget"], 11 februari 2019. Hämtad 10 juni 2019.</ref>
=== MSDS för amfetamin i fribas/grundform respektive amfetaminsulfat ===


Efter kriget fanns stora överskottslager av amfetamin. I Japan ökade missbruket kraftigt när militära lager avyttrades.<ref>Björn Johnson, [https://www.yumpu.com/sv/document/read/19918549/andra-varldskriget-bidrog-till-spridningen-can "Andra världskriget bidrog till spridningen"], 24 februari 2012. Hämtad 10 juni 2019.</ref> I [[USA]] marknadsfördes amfetaminpreparat som [[Benzedrine]], [[Dexedrine]] och [[metamfetamin]] som bantningsmedel och prestationshöjande medel vid exempelvis skiftarbete. Amfetamin blev också populärt bland lastbilschaufförer och vissa studenter, även i Sverige, som använde det för att orka långa arbetspass eller studier nattetid.{{Källa behövs|datum=2012-10}}
Amfetamin Smältpunkt (°C): - 300+ Kokpunkt (°C): 200-203 - Övrigt: svagt gul olja med typisk aminlukt. Löslig i de flesta opolära organiska lösningsmedel, såsom Et2O, petroleumeter, diklormetan. Även lösligt i enkla alkoholer (MeOH, EtOH, IPA etc.). Densitet: 0913 g/cm³. den vanligaste förekommande formen av amfetamin. En (1) del amfetaminsulfat löser sig i 8,8 delar vatten, 515 delar 95% EtOH. En lösning med koncentrationen 1 g/10 ml har pH=5-6. Administrering: fribasen intas enklast genom att inhalera dess ångor under upphettning. VARNING! Risken för tillvänjning vid inhalering av amfetaminångor är mycket stor. peroralt, sublingualt, nasalt, eller intravenöst. Subkutan och intramuskulär injektion är möjligt, men amfetamin är vävnadsirriterande. VARNING! Risken för tillvänjning vid intravenöst intag är mycket stor.


I Sverige blev amfetamin receptbelagt 1939, efter att ha varit lagligt sedan 1938. Förskrivningen var omfattande och 1942 hade cirka 3&nbsp;% av befolkningen fått amfetamin utskrivet, varav omkring 3&nbsp;000 personer använde det dagligen.<ref>{{bokref|författare=Courtwright, David T.|titel=Drogernas historia|utgivare=Historiska Media|år=2005|id={{ISBN|91-85057-93-2}}|sid=110}}</ref>


[[Injektion (medicin)|Intravenöst]] bruk uppstod troligen i konstnärskretsar där injicering av [[morfin]] redan förekom. Det upptäcktes att amfetamintabletter var delvis vattenlösliga och möjliga att injicera, och detta bruk spreds under tidigt 1950-tal bland kriminella.{{Källa behövs|datum=2012-10}}
== Tillverkning av amfetamin ==


Undersökningar av poliskunder i Stockholm, utförda av [[Nils Bejerot]], visade att bruk av amfetamin och liknande substanser fördubblades var trettionde månad mellan 1949 och 1965. Mellan 1965 och 1967 förekom [[legalförskrivning]] till personer med missbruk, vilket ledde till en fördubblingstid på endast tolv månader. Projektet avslutades därför.{{Källa behövs|datum=2012-10}}
=== Fenylalanin-metoden ===


== Effekter ==
'''Schematisk syntesbeskrivning'''
Amfetamin ger ofta en känsla av ökad energi, motivation och självförtroende. Många användare upplever även ökad kreativitet och lust att vara aktiva.


De fysiologiska effekterna beror på amfetaminets centralstimulerande verkan, som motverkar trötthet och sömn. Under ruset minskar hunger- och törstkänslor, vilket vid långvarigt bruk kan leda till uttorkning och undernäring. Kombinationen av sömnbrist och hög dos kan orsaka [[paranoia]] och andra [[drogutlösta psykiska störningar]].
  * Reduction of the carboxylic acid with LiBH4/TMSCl
  * BOC protection of the amino group
  * Conversion of the alcohol to the iodide
  * Reduction of the iodide with N-Selectride (sodium tri-sec-butylborohydride)
  * BOC deprotection with TriFluoroAcetic acid


På molekylär nivå verkar amfetamin genom att öka frisättningen av [[dopamin]] (DA) och [[noradrenalin]] i det centrala nervsystemet. DA-frisättningen sker inte via normal vesikelexocytos utan genom påverkan på dopamintransportören (DAT), som kan omvandlas till en kanal och därigenom släppa ut dopamin i synapsspalten.<ref>Kahlig KM, Binda F, Khoshbouei H, Blakely RD, McMahon DG, Javitch JA, Galli A: Amphetamine induces dopamine efflux through a dopamine transporter channel. ''PNAS'' 2005; 102(9): 3495–3500.</ref> Amfetamin interagerar även med [[opioid]]systemet, vilket bidrar till dopaminfrisättningen.<ref>Schad CA, Justice JB, Holtzman SG: Endogenous opioids in dopaminergic cell body regions modulate amphetamine-induced increases in extracellular dopamine levels in the terminal regions. ''J Pharm Exp Ther'' 2002; 300: 932–938.</ref>
This is what they call a enantiomerically pure reduction of amino acids. It means that if you start with D-phenylalanine, that you get the good stuff; dexedrine. You will need a well equipped lab, do not try this in your kitchen: the reactions are carried out in flame-dried flasks under a dry nitrogen atmosphere. I think that the reaction where they substitute the alcohol for the iodide, is the Mitsunobu reaction, but it seems that they have used imidazole instead of diethyl azodicarboxylate (DEAD) to activate the triphenylphosphine toward nucleophilic attack by the alcohol. Procedure


Beroendet är främst psykiskt, till skillnad från till exempel [[alkohol]]- och [[opiater|opiatberoende]] som också innefattar fysisk abstinens. Avslutat bruk kan ge psykiska symtom som depression, initiativlöshet och orkeslöshet. Det finns läkemedel mot vissa komplikationer, såsom psykoser, men inga behandlingar har visat tydlig effekt mot själva beroendet.{{Källa behövs|datum=2012-10}}
==== Step 1: D-Phenylalaninol ====


== Missbruk och förekomst ==
To a cold solution of LiBH4 (1.32g, 60.54 mmol) in THF (30 ml, freshly distilled from LiAlH4) wass added trimethylsilyl chloride (15.36 ml, 121.07 mmol). The ice/water bath was removed and the mixture was allowed to stir at room temperature for 15 min. The mixture was recooled to 0°C and D-phenylalanine (5g, 30.27 mmol) was added. The ice/water bath was removed, and the reaction mixture was stirred overnight. The mixture was again cooled to 0°C and MeOH (45 ml) was added dropwise, followed by 2.5 M aqueous NaOH (25 ml). This mixture was evaporated in vacuo, and the residue extracted 5x with chloroform. The combined extracts were dried (Na2SO4), filtered, and evaporated in vacuo to leave 4.55 g (99%) of the product as a white crystalline solid, mp 88-90°C.
Amfetaminmissbruk förekommer i stora delar av världen och är särskilt utbrett i bland annat [[Japan]], [[Sydkorea]] och [[Filippinerna]].<ref name="UNOCD2009">{{Webbref|url=http://viewer.zmags.com/publication/a8a299fc#/a8a299fc/150|titel=World Drug Report 2009|utgivare=[[FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott]]|hämtdatum=2025-08-12|arkivurl=https://web.archive.org/web/20090819152415/http://viewer.zmags.com/publication/a8a299fc|arkivdatum=2009-08-19}}</ref> Enligt FN uppskattas mellan 16 och 51 miljoner personer årligen använda substanser ur amfetamingruppen: cirka 54–59&nbsp;% [[metamfetamin]], 32–35&nbsp;% amfetamin och 8–11&nbsp;% andra besläktade ämnen.<ref name="UNOCD2009" /> 


I Sverige är amfetamin, efter [[cannabis]], den vanligaste illegala drogen och den mest spridda intravenösa drogen.<ref>{{Webbref|titel=Narkotikaprisutveckling i Sverige 1988–2007|url=http://www.can.se/documents/CAN/Rapporter/rapportserie/can-rapportserie-112-narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2007.pdf|hämtdatum=2025-08-12|utgivare=[[Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20091222191504/http://www.can.se/documents/CAN/Rapporter/rapportserie/can-rapportserie-112-narkotikaprisutvecklingen-i-sverige-1988-2007.pdf|arkivdatum=2009-12-22}}</ref> Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) rapporterar att slutpriset i Europa i genomsnitt är 10–15 euro per gram.<ref>{{Bokref|efternamn=Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk|titel=Årlig rapport: situationen på narkotikaområdet i Europa|år=2008|utgivare=Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer|utgivningsort=Luxemburg|isbn=978-92-9168-324-6|sid=48|url=http://www.emcdda.europa.eu/attachements.cfm/att_64227_EN_EMCDDA_AR08_sv.pdf}}</ref> 
==== Step 2: N-t-Boc-D-phenylalaninol ====


== Beroende och hälsorisker ==
To a stirred, chilled (0°C) solution of D-phenylalaninol (5 g, 33.1 mmol) in 85 ml of chloroform was added solid di-tert-butyl dicarbonate (7.22g, 33.1 mmol). The solution was stirred at 0°C for 30 min and then stirred at room temperature overnight. The solution was washed with 20% phosphoric acid, a saturated NaHCO3 solution, and a saturated NaCl solution, then dried (Na2CO3) and evaporated to dryness under reduced pressure. The resulting solid was recrystallized from a hot hexane/ethyl acetate mixture to afford 7.48g (95%) of the product as white fibrous crystals, mp 96°C.
Amfetamin anses vara måttligt beroendeframkallande.<ref name=":1">{{Webbref|titel=Intoxikation och substansbruk - Amfetamin och metamfetamin|url=https://admin.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/intoxikation/intoxikation-och-missbruk-amfetamin/|verk=Internetmedicin|hämtdatum=2022-06-13|språk=sv-SE}}</ref> Ett tungt beroende följer ofta ett cykliskt mönster med perioder på 12 timmar till flera dygn av upprepat intag, sömnlöshet och utebliven mat (''binge''), följt av en återhämtningsfas (''crash''). Långvarigt och intensivt bruk kan orsaka amfetaminpsykos,<ref name=":1" /> med symtom som förföljelseidéer, hallucinationer, stereotypa rörelser och gradvis förlust av sjukdomsinsikt. Fysiska komplikationer kan omfatta nervskador, högt blodtryck, [[stroke]] och hjärtskador.<ref name=":1" />


== Tillverkning ==
==== Step 3: tert-Butyl (1R)-1-Benzyl-2-iodoethyl Carbamate ====
Amfetamin, som oftast säljs som ett vitt pulver, tillverkas på kemisk väg och sägs inte finnas naturligt. Forskare på [[Texas A&M University]] påstår sig dock ha upptäckt fem olika amfetaminer i arterna ''[[Acacia berlandieri]]'' och ''[[Acacia rigidula]]'' kring åren 1997 och 1998, något som inte kunnat bekräftas. Den kemiska tillverkningen genomförs till exempel via [[reduktiv amination]] av [[fenylaceton]] med [[ammoniak]]. Fenylacetonet smugglas oftast in i stor skala från till exempel [[Kina]]. Det mesta som smugglas till Sverige i dag tillverkas i [[Östblocket|gamla öststater]], asiatiska laboratorier, men främst ifrån [[Baltikum]], [[Bulgarien]] och [[Nederländerna]]. Tillverkning av amfetamin i Sverige är idag i jämförelse med missbruket av drogen relativt småskalig och sker oftast via [[Leuckarts syntes]], en tillverkningsmetod som kräver väldigt mycket energi, fast i gengäld får man fram en slutprodukt av amfetamin med hög renhet. Polisen sprängde under 1990-talet många knarkfabriker som jobbade på detta sätt - då det bitvis är ganska svårt för tillverkarna att få tag på råvaror till tillverkningen om man inte jobbar under någon täckmantel.{{Källa behövs|datum=2012-10}}


I Sverige tillverkas laglig amfetamin i två former: Dextroamfetamin 5&nbsp;mg och Amfetamin 5&nbsp;mg av Recip i Stockholm. Amfetamin 5&nbsp;mg innehåller hälften levoamfetamin och hälften dextroamfetamin medan dextroamfetamin helt saknar levoamfetaminet, vilket leder till mindre bieffekter.{{Källa behövs|datum=2012-10}}
To a stirred, chilled (0°C) suspension of 2.92 g of polymer-supported triphenylphosphine (8.75 mmol) in dry DCM (35 ml) was added 2.22 g of iodine (8.75 mmol), followed by 0.65 g of imidazole (9.55 mmol). The mixture was allowed to warm to ambient temperature, and after 30 min a solution of 1.26 g (3.98 mmol) of N-t-Boc-D-phenylalaninol in DCM (15 ml) was added dropwise. The mixture was then heated at reflux for 2 hours. The cooled mixture was then filtered and the solution waswashed with dilute aqueous Na2S2O3 and water, dried (Na2SO4), and evaporated to a white crystalline solid. Passing the residue through a short silica gel column (3:2, EtOAc:hexane) yielded the pure product which was recrystallized from hot hexane to obtain 1.09 g of product (88 %) as white crystals, mp 121-122°C.
Step 4: tert-Butyl (1S)-1-Methyl-2-phenylethyl carbamate


Det finns ett flertal sätt att framställa amfetamin, bortsett från det som redan nämnts. Exempelvis kan kemisten använda sig av Henry reaktionen för att reagera bensaldehyd och nitroetan med en skvätt amylamin och få fram en 1-fenyl-2-nitropropen och sedan reducera detta till amfetamin med exempelvis LiAlH4 i dietyleter och erhålla amfetamin i form av en vätska, eller "freebase", som sedan man kan lösa upp i dietyleter och släppa igenom bubblor med väteklorid (saltsyra i gasform). Därmed erhålles ett [[racemat]] av amfetamin som sedan spaltas medelst vinsyra.<ref>{{Tidskriftsref|författare=Johannes Tiele|rubrik=Condensation des Nitromethans mit aromatischen Aldehyden|år=1899|tidskrift=Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft|volym=32|sid=1293-1297}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=E. Knovenagel and Leonhard Walter|rubrik=Condensation aliphatischer Nitrokörper mit aromatischen Aldehyden durch organische Basen|url=|datum=7 november 1904|tidskrift=Berichte der Deutschen chemischen Gesellschaft|sid=4502-4510}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|författare=Michelle Guy, Sally Freeman, John F. Alder, Simon D. Brandt|rubrik=The Henry Reaction: Spetroscopic Studies of Nitrile and Hydroxylamine By-products Formed During Synthesis of Psychoactive Phenylalkylamines|tidskrift=Cent. Eur. J. Chem|volym=6|nummer=4|sid=526-534}}</ref>
A solution of 1.00g (2.77 mmol) of the iodo compound in anhydrous THF (20 ml) was stirred at -15°C as 3.04 ml (3.04 mmol) of a 1.0 M solution of N-Selectride (in THF) was added dropwise via syringe. The mixture was allowed to warm to 5°C over 1.5h. Reaction progress was monitored by TLC (4:1 hexane:EtOAc). The solution was cooled to 0°C, and the reaction was quenched by the slow addition of 1.3 ml of water. This was followed by the dropwise addition of a solution made by combining 15 ml of H2O, 1.0 g of K2CO3, and 2.6 ml of 30% H2O2. The reaction mixture was stirred at ambient temperature for 1h. The THF was evaporated under reduced pressure, and the product was extracted from the residue with 3 portions of DCM. The organic extracts were dried (Na2SO4) and the solvent evaporated to yield a white solid. Passing this material through a short silica column (4:1 hexane:EtOAc) yields the product (0.61g, 94%) as a white crystalline solid.


== Farmakologi och kemi ==
==== Step 5: (1S)-1-Methyl-2-phenylethylamine HCl (Dexedrine, d-amphetamine) ====
Amfetamin tillhör gruppen [[fenetylaminer]] och är en substituerad fenetylaminmolekyl. Ämnet förekommer i två [[isomerer]]: [[dexamfetamin]] (d-amfetamin) och levoamfetamin (l-amfetamin). Illegalt amfetamin som används rekreationellt är vanligen en racematblandning av båda isomererna, medan läkemedel kan innehålla enbart dexamfetamin eller en blandning av d- och l-amfetamin. 


Studier har visat att dexamfetamin i genomsnitt ger bättre behandlingsresultat vid [[ADHD]] än levoamfetamin.<ref name=":0">http://archpsyc.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=490807</ref> Levoamfetamin tycks ge bäst effekt vid ADHD med främst hyperaktivitet och aggressivitet, medan dexamfetamin har visat god effekt både vid hyperaktivitet, ouppmärksamhet och aggressivitet.<ref name=":0" /> 
To a stirred, cooled (0°C) solution of tert-Butyl (1S)-1-Methyl-2-phenylethyl Carbamate (2.59 g, 11.0 mmol) in DCM (20 ml) was added trifluoroacetic acid (5 ml). The solution was stirred at ambient temperature for 18 h. The volatile components were reduced under reduced pressure, and the residure was treated with water (10 ml), chloroform (15 ml) and a 50% NaOH solution (2 ml). The mixture was shaken, and the layers were separated. The aquous layer was extracted five times with chloroform and the combined organic extracts were dried over Na2SO4 and filtered. To this was added 6 ml of a 1.0 M HCl solution (in Et2O) and the solvents were removed to yield a yellow solid. This was recrystallized in hot hexane/acetone to yield the product as white, needle-shaped crystals, 1.34 g (91%), [alpha]25D = 9.21 (c 9.56, MeOH).


I sin grundform är amfetamin en [[fribas]], som vid [[rumstemperatur]] är en färglös vätska. Fribasformen används sällan rekreationellt eller medicinskt, eftersom amfetaminsalter är mer stabila och lättare att hantera. Fribasen omvandlas till ett salt genom reaktion med en [[syra]], vilket gör aminogruppen positivt laddad. Den positiva laddningen binder syrans negativa joner, vilket ger ett amfetaminsalt. Exempelvis bildas amfetaminhydroklorid om [[saltsyra]] används, då kloridjoner binder till molekylen. 
=== Referenser ===


I läkemedel mot ADHD används olika amfetaminsalter, ibland i kombinationer. I Sverige är [[Elvanse]] och [[Attentin]] de enda godkända amfetaminläkemedlen. 
[1] Journal of Organic Chemistry 65(16), 5037 (2000)
* '''Elvanse''' innehåller lisdexamfetamindimesylat, ett d-amfetaminsalt bundet till aminosyran [[lysin]]. Ämnet är en inaktiv [[prodrug]] som aktiveras genom [[hydrolys]] till lysin och dexamfetamin i kroppen, vilket ger en depåeffekt med 13–14 timmars verkningstid.<ref>http://www.fass.se/LIF/product?0&userType=0&nplId=20111213000092 – avsnitt ”Farmakodynamik – klinisk effekt och säkerhet”</ref> 
Tillverkning av Amfetamin, Efedrin-metoden
* '''Attentin''' innehåller dexamfetaminsulfat och har snabbverkande egenskaper.<ref>{{Webbref|titel=Attentin – FASS Allmänhet|url=http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20110721000068|verk=FASS|hämtdatum=2015-11-28}}</ref> 


Vissa andra amfetaminläkemedel används i Sverige med särskilt tillstånd (licens) från [[Läkemedelsverket]], men är inte formellt godkända. Exempel är **Metamina** (dexamfetaminsulfat) och **Amfetamin** (racemat av dex- och levoamfetaminsulfat), båda tillverkade av Recip.<ref>{{Webbref|url=http://www.lio.se/upload/52577/amfetamin20051117.pdf|titel=Arkiverad kopia|hämtdatum=2014-01-09|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140109182138/http://www.lio.se/upload/52577/amfetamin20051117.pdf|arkivdatum=2014-01-09}}</ref>
Går ut på att extrahera amfetamin ur Efedrin, mycket enklare än ovanstående
Syntes


== I världen ==
Framställs vanligen, i liten skala genom kondensation av bensaldehyd med nitroetan, vilket bildar 1-fenyl-2-nitropropen som i sin tur kan reduceras till aminen medelst exempelvis litiumaluminiumhydrid, Pd/C eller anna form av katalytisk hydrogenering.


=== Sverige ===
År 2019 testades [[Avloppsvatten|avloppsvattnet]] i Stockholm och det konstaterades högre halter av amfetamin än någon annan stad i [[Europa]]. Den hittills högsta uppmätta halten var 450 milligram per 1&nbsp;000 invånare, men i Stockholm uppmättes 675 milligram per 1&nbsp;000 invånare.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Mer amfetamin i Stockholm än i övriga städer i Europa|url=https://www.svt.se/nyheter/inrikes/mer-amfetamin-i-stockholm-an-i-resten-av-europa|datum=2019-12-12|hämtdatum=2019-12-19|språk=sv|förnamn=Jenny|efternamn=Küttim|förnamn2=Lucas|efternamn2=Brischetto}}</ref>


== Källor ==
=== Toxicitet ===
<references/>


{{auktoritetsdata}}
LD50-värdet för amfetaminsulfat i möss respektive råtta är 24,2 mg/kg och 55 mg/kg, peroralt. Referenser: M. R. Warren, H. W. Werner, J. Pharmacol. Exp. Ther. 85, 119 (1945)


[[Kategori:Amfetaminer| ]]
 
[[Kategori:Monoaminoxidashämmare]]
==== Förekomst ====
[[Kategori:Dopaminagonister]]
 
[[Kategori:Noradrenalinåterupptagshämmare]]
Förekommer som regel som amfetaminsulfat. Detta till trots att de flesta psykoaktiva aminer erhålles i form av hydrokloridsaltet. Anledningen är att amfetaminhydroklorid är synnerligen hygroskopiskt, och är följaktligen inte praktiskt att handskas med om en pulverformig substans är att föredra.
[[Kategori:Serotoninreceptoragonister]]
 
[[Kategori:Narkotika]]
 
[[Kategori:Narkotikaklassade läkemedel]]
==== Farmakologi ====
 
Amfetamin är typexemplet på en dopaminerg stimulant. Referenser: Handb. Exp. Pharmacol. 45, 3-304 (1977) Handb. Exp. Pshychopharmacol. 11, 1-98 (1978) O. J. Kalant, The Amphetamines: Toxicity and Addiction (Thomas, Springfield, 1966) 151 pp.
 
 
==== Terapeutiska anvädningsområden ====
 
Amfetamin används som behandling vid ADHD och DAMP, då det ökar koncentrationsförmåga och stabilitet genom att öka den inhibitoriska dopaminerga transmissionen i frontala kortex.
 
 
==== Dosering ====
 
''Minsta aktiv dos: 2-5 mg Liten dos: 20 mg Stark dos: - Överdos: 400-500 mg+''
 
 
=== Slang för amfetamin ===
 
*Bums
*Tjack
*Speed
*Affe
*Snabba skor
*Mösch
*Muschna
*Arbetarknark
*Bucktjack
*Malvax
*Sportpulver
*Sportis
*Snabbkaffe
 
[[Kategori:Droger]]

Nuvarande version från 1 november 2025 kl. 14.05

Speed, pulver, tjack, vitt, uppåt, affe, don - kärt barn har många namn. Amfetamin, C6H5CH2CH(NH2)CH3, är ett syntetiskt centralstimulerande preparat. Historiskt har amfetamin använts relativt länge, t ex inom de medicinska och militära områdena. Amfetamin är en av de vanligaste illegala drogerna i Sverige och inom t ex kriminalvården är centralstimulantia ett allvarligt problem. Tullen gör också stora beslag och tecken finns på en ökad smuggling. CAN beräknar att antalet tunga missbrukare är ca 30.000 personer och av dem använder ungefär en tredjedel amfetamin som dominerande drog. Statistik visar nu att dödsfallen, i form av t ex cirkulations-, hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Man räknar också med att ca 90 % av de brukare som injicerar har någon form av hepatit.

Det finns ännu ingen evidensbaserad behandling mot amfetaminberoende, varken medicinsk eller psykosocial. Nu pågår dock intressanta studier när det gäller läkemedelsbehandling av människor som brukar och är beroende av amfetamin. Flera olika typer av läkemedel prövas nu runt om i världen för att motverka drogsug och återfall hos denna grupp av brukare.


Kemi för Amfetamin

CAS-nr: 300-62-9 Summaformel: C9H13N Molekylmassa: 135,21 g/mol IUPAC: 1-fenyl-isopropylamin Trivialnamn: amfetamin, fenylisopropylamin, tjack, speed


MSDS för amfetamin i fribas/grundform respektive amfetaminsulfat

Amfetamin Smältpunkt (°C): - 300+ Kokpunkt (°C): 200-203 - Övrigt: svagt gul olja med typisk aminlukt. Löslig i de flesta opolära organiska lösningsmedel, såsom Et2O, petroleumeter, diklormetan. Även lösligt i enkla alkoholer (MeOH, EtOH, IPA etc.). Densitet: 0913 g/cm³. den vanligaste förekommande formen av amfetamin. En (1) del amfetaminsulfat löser sig i 8,8 delar vatten, 515 delar 95% EtOH. En lösning med koncentrationen 1 g/10 ml har pH=5-6. Administrering: fribasen intas enklast genom att inhalera dess ångor under upphettning. VARNING! Risken för tillvänjning vid inhalering av amfetaminångor är mycket stor. peroralt, sublingualt, nasalt, eller intravenöst. Subkutan och intramuskulär injektion är möjligt, men amfetamin är vävnadsirriterande. VARNING! Risken för tillvänjning vid intravenöst intag är mycket stor.


Tillverkning av amfetamin

Fenylalanin-metoden

Schematisk syntesbeskrivning

  * Reduction of the carboxylic acid with LiBH4/TMSCl
  * BOC protection of the amino group
  * Conversion of the alcohol to the iodide
  * Reduction of the iodide with N-Selectride (sodium tri-sec-butylborohydride)
  * BOC deprotection with TriFluoroAcetic acid 

This is what they call a enantiomerically pure reduction of amino acids. It means that if you start with D-phenylalanine, that you get the good stuff; dexedrine. You will need a well equipped lab, do not try this in your kitchen: the reactions are carried out in flame-dried flasks under a dry nitrogen atmosphere. I think that the reaction where they substitute the alcohol for the iodide, is the Mitsunobu reaction, but it seems that they have used imidazole instead of diethyl azodicarboxylate (DEAD) to activate the triphenylphosphine toward nucleophilic attack by the alcohol. Procedure

Step 1: D-Phenylalaninol

To a cold solution of LiBH4 (1.32g, 60.54 mmol) in THF (30 ml, freshly distilled from LiAlH4) wass added trimethylsilyl chloride (15.36 ml, 121.07 mmol). The ice/water bath was removed and the mixture was allowed to stir at room temperature for 15 min. The mixture was recooled to 0°C and D-phenylalanine (5g, 30.27 mmol) was added. The ice/water bath was removed, and the reaction mixture was stirred overnight. The mixture was again cooled to 0°C and MeOH (45 ml) was added dropwise, followed by 2.5 M aqueous NaOH (25 ml). This mixture was evaporated in vacuo, and the residue extracted 5x with chloroform. The combined extracts were dried (Na2SO4), filtered, and evaporated in vacuo to leave 4.55 g (99%) of the product as a white crystalline solid, mp 88-90°C.

Step 2: N-t-Boc-D-phenylalaninol

To a stirred, chilled (0°C) solution of D-phenylalaninol (5 g, 33.1 mmol) in 85 ml of chloroform was added solid di-tert-butyl dicarbonate (7.22g, 33.1 mmol). The solution was stirred at 0°C for 30 min and then stirred at room temperature overnight. The solution was washed with 20% phosphoric acid, a saturated NaHCO3 solution, and a saturated NaCl solution, then dried (Na2CO3) and evaporated to dryness under reduced pressure. The resulting solid was recrystallized from a hot hexane/ethyl acetate mixture to afford 7.48g (95%) of the product as white fibrous crystals, mp 96°C.

Step 3: tert-Butyl (1R)-1-Benzyl-2-iodoethyl Carbamate

To a stirred, chilled (0°C) suspension of 2.92 g of polymer-supported triphenylphosphine (8.75 mmol) in dry DCM (35 ml) was added 2.22 g of iodine (8.75 mmol), followed by 0.65 g of imidazole (9.55 mmol). The mixture was allowed to warm to ambient temperature, and after 30 min a solution of 1.26 g (3.98 mmol) of N-t-Boc-D-phenylalaninol in DCM (15 ml) was added dropwise. The mixture was then heated at reflux for 2 hours. The cooled mixture was then filtered and the solution waswashed with dilute aqueous Na2S2O3 and water, dried (Na2SO4), and evaporated to a white crystalline solid. Passing the residue through a short silica gel column (3:2, EtOAc:hexane) yielded the pure product which was recrystallized from hot hexane to obtain 1.09 g of product (88 %) as white crystals, mp 121-122°C. Step 4: tert-Butyl (1S)-1-Methyl-2-phenylethyl carbamate

A solution of 1.00g (2.77 mmol) of the iodo compound in anhydrous THF (20 ml) was stirred at -15°C as 3.04 ml (3.04 mmol) of a 1.0 M solution of N-Selectride (in THF) was added dropwise via syringe. The mixture was allowed to warm to 5°C over 1.5h. Reaction progress was monitored by TLC (4:1 hexane:EtOAc). The solution was cooled to 0°C, and the reaction was quenched by the slow addition of 1.3 ml of water. This was followed by the dropwise addition of a solution made by combining 15 ml of H2O, 1.0 g of K2CO3, and 2.6 ml of 30% H2O2. The reaction mixture was stirred at ambient temperature for 1h. The THF was evaporated under reduced pressure, and the product was extracted from the residue with 3 portions of DCM. The organic extracts were dried (Na2SO4) and the solvent evaporated to yield a white solid. Passing this material through a short silica column (4:1 hexane:EtOAc) yields the product (0.61g, 94%) as a white crystalline solid.

Step 5: (1S)-1-Methyl-2-phenylethylamine HCl (Dexedrine, d-amphetamine)

To a stirred, cooled (0°C) solution of tert-Butyl (1S)-1-Methyl-2-phenylethyl Carbamate (2.59 g, 11.0 mmol) in DCM (20 ml) was added trifluoroacetic acid (5 ml). The solution was stirred at ambient temperature for 18 h. The volatile components were reduced under reduced pressure, and the residure was treated with water (10 ml), chloroform (15 ml) and a 50% NaOH solution (2 ml). The mixture was shaken, and the layers were separated. The aquous layer was extracted five times with chloroform and the combined organic extracts were dried over Na2SO4 and filtered. To this was added 6 ml of a 1.0 M HCl solution (in Et2O) and the solvents were removed to yield a yellow solid. This was recrystallized in hot hexane/acetone to yield the product as white, needle-shaped crystals, 1.34 g (91%), [alpha]25D = 9.21 (c 9.56, MeOH).

Referenser

[1] Journal of Organic Chemistry 65(16), 5037 (2000) Tillverkning av Amfetamin, Efedrin-metoden

Går ut på att extrahera amfetamin ur Efedrin, mycket enklare än ovanstående Syntes

Framställs vanligen, i liten skala genom kondensation av bensaldehyd med nitroetan, vilket bildar 1-fenyl-2-nitropropen som i sin tur kan reduceras till aminen medelst exempelvis litiumaluminiumhydrid, Pd/C eller anna form av katalytisk hydrogenering.


Toxicitet

LD50-värdet för amfetaminsulfat i möss respektive råtta är 24,2 mg/kg och 55 mg/kg, peroralt. Referenser: M. R. Warren, H. W. Werner, J. Pharmacol. Exp. Ther. 85, 119 (1945)


Förekomst

Förekommer som regel som amfetaminsulfat. Detta till trots att de flesta psykoaktiva aminer erhålles i form av hydrokloridsaltet. Anledningen är att amfetaminhydroklorid är synnerligen hygroskopiskt, och är följaktligen inte praktiskt att handskas med om en pulverformig substans är att föredra.


Farmakologi

Amfetamin är typexemplet på en dopaminerg stimulant. Referenser: Handb. Exp. Pharmacol. 45, 3-304 (1977) Handb. Exp. Pshychopharmacol. 11, 1-98 (1978) O. J. Kalant, The Amphetamines: Toxicity and Addiction (Thomas, Springfield, 1966) 151 pp.


Terapeutiska anvädningsområden

Amfetamin används som behandling vid ADHD och DAMP, då det ökar koncentrationsförmåga och stabilitet genom att öka den inhibitoriska dopaminerga transmissionen i frontala kortex.


Dosering

Minsta aktiv dos: 2-5 mg Liten dos: 20 mg Stark dos: - Överdos: 400-500 mg+


Slang för amfetamin

  • Bums
  • Tjack
  • Speed
  • Affe
  • Snabba skor
  • Mösch
  • Muschna
  • Arbetarknark
  • Bucktjack
  • Malvax
  • Sportpulver
  • Sportis
  • Snabbkaffe