- Drugwiki är kraftigt uppdaterad nu i oktober 2025 och vi tänker låta denna platsen vara möjlig att annonsera på. Hör av dig om du vill vara med.

Ketamin: Skillnad mellan sidversioner

Från Drugwiki

Hoppa till: navigering, sök
Nyare redigering →
 
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
Rad 1: Rad 1:
[[kategori:Fakta_om_droger]]
[[Fil:Ketamine.svg|miniatyr|[[Strukturformel]] för ketamin.]]
[[kategori:Molekyler]]
[[Fil:Home Anesthetic.jpg|miniatyr|En flaska med ketamin.]]
==Generell information==
'''Ketamin''' (varumärkesnamn: '''Ketalar''') är ett [[läkemedel]] som historiskt sett främst används inom [[akutmedicin]] samt [[anestesi]] och [[intensivvård]]. Det har [[ATC-kod]] N01AX03 (samma undergrupp som [[esketamin]], [[lustgas]] och [[propofol]]).<ref>{{Webbref|titel=Ketamin (substans) – FASS Vårdpersonal|url=https://www.fass.se/LIF/substance?userType=0&substanceId=IDE4POE4U9YEAVERT1|verk=www.fass.se|hämtdatum=2021-01-14|datum=|utgivare=}}</ref>
Ketamin hör till gruppen [[Dissociativ]]a droger.


Ketamin syntetiserades i syfte att hitta ett alternativ till [[PCP]] med färre biverkningar. [[John Lilly]] gjorde ketamin populärt bland användare av [[psykedelia]] på 1960 - 1970-talet efter att ha skrivit böcker om sina experiment med ketamin i kombination med [[LSD]] och flyttankar. Ketamin användes också ett tag i USA som terapihjälpmedel för exempelvis soldater i Vietnam. Under slutet av 1990-talet tills början av 2000-talet blev ketamin populärt igen men försvann nästan helt efter att den [[narkotikaklassade droger|narkotikaklassades]] i Sverige den 1 juli 2005<ref>[http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER---2005/Ketamin-narkotikaklassat/ Läkemedelsverket: Ketamin narkotikaklassat]</ref>.
Sedan den 1 juli 2005 är ketamin [[narkotikaklassning|klassificerat]] som [[narkotika]] i [[Sverige]]. Orsaken är bland annat ett ökat antal signaler om [[missbruk]]. Bland missbrukare kallas ketamin ibland för ''Special K''.<ref>{{webbref |url=https://www.unthsc.edu/newsroom/story/special-k-in-the-clubs-controlled-substance-ketamine-makes-its-way-into-nightlife-scenes/ |titel=Special K in the clubs? Controlled substance ketamine makes its way into nightlife scenes |hämtdatum=16 januari 2023 |efternamn=Crocker |förnamn=Sally |datum=27 maj 2022 |verk= |utgivare=Health Science Center at Fort Worth}}</ref> Substansen ingår i förteckning IV i Sverige, men den är för närvarande inte upptagen i förteckningarna i internationella narkotikakonventioner.<ref>{{Webbref |url=http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf |titel=Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1 |hämtdatum=2010-08-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf |arkivdatum=2012-06-29 }}</ref>


Idag används ketamin som narkosmedel inom veterinärmedicin, akutmedicin och ibland inom pediatri (vid ytterst svåra brännskador t ex, barn verkar påverkas mindre av dess psykedeliska effekter). Det har även visat sig vara effektivt i vissa fall för att lindra fantomsmärtor. <ref>[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2900744/ Early and effective use of ketamine for treatment of phantom limb pain]</ref>. Ketamin används i Sverige av veterinärer när de sätter djur i narkos, förpackningar finns på 50 mg/ml.
== Inom somatisk sjukvård ==
Till skillnad från de flesta andra [[anestetika]] ger inte ketamin någon [[blodtryck]]ssänkning, utan tvärtom är läkemedlet [[Sympatikomimetika|sympatikomimetiskt]] och höjer därför i regel blodtrycket. Till följd av detta kan ketamin anses vara att föredra vid induktion av [[narkos]] hos patienter med [[hypovolemi]] och [[Akut stressreaktion|chock]]. Dessutom kan substansen ge en potent smärtlindrande effekt, vilket gör den användbar inom [[akutsjukvård]]en, även prehospitalt. Användningen begränsas dock av potentiella biverkningar, bland annat i form av [[mardröm]]sliknande [[hallucination]]er, och för de [[patient]]er där tryckökningen bedöms ogynnsam.<ref>{{Bokref|upplaga=3 [rev.] uppl.|titel=Anestesiologi|url=https://www.worldcat.org/oclc/767573989|utgivare=Studentlitteratur|datum=2011|hämtdatum=2021-01-14|isbn=978-91-44-06973-9|oclc=767573989|efternamn=Lundberg|förnamn=Dag|sid=82-83}}</ref>


Under senare delen av 2000-talet har Ketamin undersökts medicinskt för att linda/bota depressioner. Resultaten är lovande<ref>[http://forum.magiskamolekyler.org/index.php?showtopic=16214  Magiska Molekylers forum: Ketamin mot depressioner]</ref>. Ketamin verkar även ha förmågan att bota alkoholism. Läs mer information om ketamins medicinska effekter i Legaliseringsguidens kapitel om [[Medicinska_användningsområden_för_psykedeliska_droger#Ketamin|Medicinska användningsområden för psykedeliska droger]]
== Inom psykiatrin ==
I Sverige förekommer ketaminbehandling för [[depression]] i varierande grad. Framför allt erbjuds det till [[patient]]er som lider av svår behandlingsrefraktär depression som alternativ till [[ECT]]. I en kommentar från [[Statens beredning för medicinsk och social utvärdering]] (SBU) till två systematiska litteraturöversikter från [[Cochrane Collaboration]] fann man att ketamin som engångsinjektion kunde vara effektivt som behandling vid medelsvår och svår depression men att det vetenskapliga underlaget än så länge var begränsat. Det saknades bevis för antidepressiva effekter av ketamin på längre sikt. Det vetenskapliga stödet för behandling av depression med ketamin vid [[bipolär sjukdom]] ansågs otillräckligt, och det är i dagsläget inte känt om ketaminbehandling kan utlösa [[Mani (syndrom)|maniska]] episoder. Över 100 pågående kliniska studier var registrerade år 2017 med målsättningen att undersöka effekten av ketamin på depression, bipolär sjukdom och en rad andra psykiatriska tillstånd.<ref name="SBUkomm2017">{{Webbref|url=http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/ketamin-vid-svarbehandlad-depression/|titel=Ketamin vid svårbehandlad depression|hämtdatum=2017-06-26|efternamn=|förnamn=|verk=Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services|språk=sv}}</ref>


==Användning==
Ketaminet ges som [[Infusion (medicin)|dropp]] under 40 minuter, med kontroll av puls och blodtryck var 15:e minut. Den subanestetiska dosen är vanligen 0,5 mg/kg. Kända biverkningar är bland annat yrsel, förvirring och förändrade sinnesintryck. Behandlingen ges dagligen fem dagar i rad.
Ketamin kan rökas, sniffas, tas oralt eller injiceras intramuskulärt och intravenöst.


Rusets längd för en sniffad dos:
== Referenser ==
 
<references/>
{| class="wikitable"
|-
! Effekt!! Tid
|-
| Första effekterna || 5 - 15 min
|-
| Uppgång || 10 - 30 min
|-
| Platå || 20 - 40 min
|-
| Nedgång || 30 - 60 min
|-
| Total längd || 45 - 60 min
|-
| Eftereffekter || 1 - 3 h
|}
 
==Effekter==
Ketamin är en [[NMDA]]-antagonist. I högre doser har ketamin även visat sig binda till opioida μ-receptorer och sigma-receptorer. Halveringstiden i kroppen är 2.5 timmar.
 
===Positiva===
*Skön känsla i kroppen och sinnet
*Ökad energi
*Eufori
*Spirituella upplevelser
*Ökad sammankoppling med omgivningen
*[[CEV]] och [[OEV]]
 
===Neutrala===
*Förlust av känseln
*[[Dissociativ|Dissocation]] från kroppen och egot
*Avdomnad känsla i kroppen
*Ökad puls
*Förvirring
*Ut-ur-kroppen-upplevelser
 
===Negativa===
*Beroendeframkallande
*Obehagskänsla i näsan om drogen sniffas alternativt känselförlust där drogen injiceras
*Stark förvirring
*Paranoia (främst vid missbruk)
*Illamående
*Förlust av alla sinnesintryck
*Risk för olyckor om man inte befinner sig på en trygg plats
*Minskad puls och risk för att hjärtat stannar (vid höga doser/överdoser)
 
Ketamin har även visat sig ha en otrevlig bieffekt på urinblåsan som främst drabbar storkonsumenter som använder ketamin varje dag. Urinblåsan blir mindre töjbar och får minskad kapacitet att hålla urin. Urineringsfrekvensen ökar extremt mycket, man blir kissnödig flera gånger i timman. Vissa som drabbats menar även att de aldrig känner tillfredsställelse av att ha kissat, känslan av att vara tömd infinner sig inte. Smärtan i pelvis och urinblåsan som vanliga människor får när man verkligen måste kissa, när man ligger på "bristningsgränsen", kan uppstå väldigt snabbt hos drabbade. Inkontinens är också vanligt förekommande. Vanligtvis går tillståndet tillbaka när missbruket avtar, men kan i värsta fall bli permanent.<ref>[http://www.ketaminebladdersyndrome.com/ Ketamine Cystitis Network]</ref><ref>[http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21155941 Ketamine-induced vesicopathy: a literature review (Middela, 2011)] Det finns även en [http://peer.ccsd.cnrs.fr/docs/00/60/00/43/PDF/PEER_stage2_10.1111%252Fj.1742-1241.2010.02502.x.pdf pdf-version]</ref><ref>[http://www.webmedcentral.com/article_view/3048 A Review of the Literature on Ketamine-Abuse-Uropathy (Kodzo, 2012)]</ref>.
 
===Hälsovarning===
Ketamin brukar inte leda till döden när den brukas ensam, men kombinationer med andra droger kan göra att gränsen mellan dos och överdos minskar. Speciellt kombinationen med depressiva droger såsom benzo, alkohol eller opiater ökar risken för att andningen upphör. Risk finns även för att kvävas av sina spyor, eller oavsiktligt exempelvis drunkna i badkaret<ref>[https://erowid.org/chemicals/ketamine/ketamine_death.shtml Erowid: Ketamine Fatalities / Deaths]</ref><ref>[https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/02698811211021588 Recreational ketamine-related deaths notified to the National Programme on Substance Abuse Deaths, England, 1997–2019 (Corkery, 2021)]</ref>
 
Detta kan ske även med relativt beskedliga mängder alkohol!
 
==Dosering==
===Nasal===
{| class="wikitable"
|-
! Effekt!! Dos
|-
|Tröskeldos || 10 - 15 mg
|-
|Låg || 15 - 30 mg
|-
|Medel || 30 - 75 mg
|-
|Stark || 60 - 125 mg
|-
|"The K-hole" || 100 - 250 mg
|}


===Oral===
== Externa länkar ==
{| class="wikitable"
* [http://www.erowid.org/chemicals/ketamine/ketamine.shtml Information hos Erowid]
|-
*{{Commonscat|Ketamine}}
! Effekt!! Dos
|-
|Tröskeldos || 40 - 50 mg
|-
|Låg || 50 - 100 mg
|-
|Medel || 75 - 300 mg
|-
|Stark || 200 - 450 mg
|-
|"The K-hole" || 500 + mg
|}


==Kemi==
{{auktoritetsdata}}
Ketamin har många strukturella likheter med [[PCP]]. Den är en kiral molekyl, vars två enantiomerer uppvisar radikalt olika farmakologi. (S)-enantiomeren är smärtstillande, medan (R)-enantiomeren är [[Hallucinogen|hallucinogen]]. De racemiska blandningarna som är enklast att syntetisera uppvisar alltså bägge effekterna. Ren (R)-enantiomer är väldigt sällsynt.
 
[[LD50]] är 229±5 mg/kg hos råttor.
 
{{kemi|
|filnamn_bild=ketamin.png
|systematisktnamn=2-(2-klorofenyl)-2-(metylamino)-cyclohexanon
|trivialnamn=Ketamin
|kemiskformel=C<sub>13</sub>H<sub>16</sub>C<sub>l</sub>NO
|smaltpunkt=262-263° C (HCl)
|kokpunkt=
|molmassa=237.7 g/mol
|densitet=
}}
 
==Externa länkar==
<references/>
[http://en.wikipedia.org/wiki/Ketamine ketamine] Wikipedia (en)


[http://www.erowid.org/chemicals/ketamine/ Erowid Ketamine Vault]
[[Kategori:Generella anestetika]]
[[Kategori:NMDA-receptorantagonister]]
[[Kategori:Sedativa läkemedel]]
[[Kategori:Psykoaktiva läkemedel]]
[[Kategori:Ketoner]]
[[Kategori:Aminer]]
[[Kategori:Klororganiska föreningar]]
[[Kategori:Narkotikaklassade läkemedel]]

Versionen från 26 juni 2024 kl. 18.29

Strukturformel för ketamin.
En flaska med ketamin.

Ketamin (varumärkesnamn: Ketalar) är ett läkemedel som historiskt sett främst används inom akutmedicin samt anestesi och intensivvård. Det har ATC-kod N01AX03 (samma undergrupp som esketamin, lustgas och propofol).[1]

Sedan den 1 juli 2005 är ketamin klassificerat som narkotika i Sverige. Orsaken är bland annat ett ökat antal signaler om missbruk. Bland missbrukare kallas ketamin ibland för Special K.[2] Substansen ingår i förteckning IV i Sverige, men den är för närvarande inte upptagen i förteckningarna i internationella narkotikakonventioner.[3]

Inom somatisk sjukvård

Till skillnad från de flesta andra anestetika ger inte ketamin någon blodtryckssänkning, utan tvärtom är läkemedlet sympatikomimetiskt och höjer därför i regel blodtrycket. Till följd av detta kan ketamin anses vara att föredra vid induktion av narkos hos patienter med hypovolemi och chock. Dessutom kan substansen ge en potent smärtlindrande effekt, vilket gör den användbar inom akutsjukvården, även prehospitalt. Användningen begränsas dock av potentiella biverkningar, bland annat i form av mardrömsliknande hallucinationer, och för de patienter där tryckökningen bedöms ogynnsam.[4]

Inom psykiatrin

I Sverige förekommer ketaminbehandling för depression i varierande grad. Framför allt erbjuds det till patienter som lider av svår behandlingsrefraktär depression som alternativ till ECT. I en kommentar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) till två systematiska litteraturöversikter från Cochrane Collaboration fann man att ketamin som engångsinjektion kunde vara effektivt som behandling vid medelsvår och svår depression men att det vetenskapliga underlaget än så länge var begränsat. Det saknades bevis för antidepressiva effekter av ketamin på längre sikt. Det vetenskapliga stödet för behandling av depression med ketamin vid bipolär sjukdom ansågs otillräckligt, och det är i dagsläget inte känt om ketaminbehandling kan utlösa maniska episoder. Över 100 pågående kliniska studier var registrerade år 2017 med målsättningen att undersöka effekten av ketamin på depression, bipolär sjukdom och en rad andra psykiatriska tillstånd.[5]

Ketaminet ges som dropp under 40 minuter, med kontroll av puls och blodtryck var 15:e minut. Den subanestetiska dosen är vanligen 0,5 mg/kg. Kända biverkningar är bland annat yrsel, förvirring och förändrade sinnesintryck. Behandlingen ges dagligen fem dagar i rad.

Referenser

  1. ↑ ”Ketamin (substans) – FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/substance?userType=0&substanceId=IDE4POE4U9YEAVERT1. Läst 14 januari 2021. 
  2. ↑ Crocker, Sally (27 maj 2022). ”Special K in the clubs? Controlled substance ketamine makes its way into nightlife scenes”. Health Science Center at Fort Worth. https://www.unthsc.edu/newsroom/story/special-k-in-the-clubs-controlled-substance-ketamine-makes-its-way-into-nightlife-scenes/. Läst 16 januari 2023. 
  3. ↑ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 13 augusti 2010. 
  4. ↑ Lundberg, Dag (2011). Anestesiologi (3 [rev.] uppl.). Studentlitteratur. sid. 82-83. ISBN 978-91-44-06973-9. OCLC 767573989. https://www.worldcat.org/oclc/767573989. Läst 14 januari 2021 
  5. ↑ ”Ketamin vid svårbehandlad depression”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. http://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/ketamin-vid-svarbehandlad-depression/. Läst 26 juni 2017. 

Externa länkar

Luafel i Modul:Auktoritetsdata på rad 390: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).

Hämtad från ”https://www.drugwiki.net/w/index.php?title=Ketamin&oldid=5335”