- Drugwiki är kraftigt uppdaterad nu i oktober 2025 och vi tänker låta denna platsen vara möjlig att annonsera på. Hör av dig om du vill vara med.
Från Drugwiki
Sysop (diskussion | bidrag) m 1 version importerades |
Sysop (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 55: | Rad 55: | ||
[[Kategori:Etrar]] | [[Kategori:Etrar]] | ||
[[Kategori:Karboxylestrar]] | [[Kategori:Karboxylestrar]] | ||
[[Kategori: | [[Kategori:Droger]] | ||
Versionen från 4 november 2025 kl. 16.33
| Bensetidin | |
  | |
| Systematiskt namn | etyl 1-[2-(benzyloxy)etyl]- 4-fenylpiperidine- 4-carboxylat |
|---|---|
| Kemisk formel | C23H29NO3 |
| Molmassa | 367,489 g/mol |
| CAS-nummer | 3691-78-9 |
| SMILES | O=C(OCC)C3(c1ccccc1)CCN(CCOCc2ccccc2)CC3 |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Bensetidin, summaformel C23H29NO3, är en kemisk förening med smärtstillande effekt som tillhör gruppen opioider. Det är relaterat till det kliniskt använda opioidanalgetiska läkemedlet petidin (meperidin eller Demerol).[1]
Bensetidin används för närvarande inte i medicin och är ett klass A/schema I-läkemedel som kontrolleras enligt FN:s drogkonventioner. Det har liknande effekter som andra opioidderivat, såsom analgesi, sedering, illamående och andningsdepression.[2] I USA är läkemedlet ett schema I narkotikakontrollerat ämne med en DEA ACSCN på 9606 och 2014 årlig aggregerad tillverkningskvot på noll.[3] Det vanligaste saltet som används är hydroklorid, fritt basomvandlingsförhållande på 0,910.
Juridisk status
Sverige
Preparatet är narkotikaklassat och ingår i förteckning II i Sverige. [4]
Australien
Bensetidin är en förbjuden substans enligt schema 9 i Australien enligt Poisons Standard (februari 2017).[5] Ett ämne i förteckning 9 är ett ämne som kan missbrukas och vars tillverkning, innehav, försäljning eller användning bör vara förbjudet enligt lag utom när det krävs för medicinsk eller vetenskaplig forskning, eller för analys-, undervisnings- eller utbildningsändamål med godkännande av Commonwealth och/eller statliga eller territoriella hälsomyndigheter.[5]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Bensetidine, 16 april 2022.
Noter
- ↑ ”Opioids: 3.3 Synthetic Opioids.”. Analgesics. 2005. Sid. 159–169. ISBN 978-3-527-30403-5.
- ↑ ”A sequential trial of analgesics in labour”. The Journal of Obstetrics and Gynaecology of the British Commonwealth 68: sid. 88–93. February 1961. doi:. PMID 13689779.
- ↑ ”Conversion Factors for Controlled Substances”. Diversion Control Division. Drug Enforcement Agency, U.S. Department of Justice. http://deadiversion.usdoj.gov/quotas/conv_factor/index.html.
- ↑ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 11 augusti 2010.
- ↑ 5,0 5,1 ”Poisons Standard”. Australian Government. 1 oktober 2015. https://www.legislation.gov.au/Details/F2017L00057.
Externa länkar
- UNODC Bulletin on Narcotics 1961
- Luafel i Modul:Wikidata2 på rad 1747: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).
Luafel i Modul:Auktoritetsdata på rad 390: attempt to index field 'wikibase' (a nil value).