Barbiturater är en äldre typ av läkemedel mot ångest, sömnproblem och epilepsi från början av 1900-talet. Barbiturater var under första hälften av 1900-talet standardpreparatet för behandling av orostillstånd och sömnlöshet. Först på 1940-talet började man lägga ner användningen av dessa till förmån för de "nya" Bensodiazepinerna.

Verkningar

Barbiturater har en rad negativa effekter, bland annat att de i höga doser hämmar andning- och hjärtverksamhet vilket i värsta fall leder till omedelbar död. Barbiturater påverkar även nedbrytning och metabolism av andra läkemedel genom att inducera leverenzym i enzymgruppen Cytokrom P450. Numera används de endast till behandling av epilepsi och till narkos som anestetikum. I mycket liten omfattning även till patienter som inte svarar på bensodiazepiner eller de moderna SSRI.

Barbiturater har samma verkningsmekanism som bensodiazepiner; de binder till en modulatorisk subenhet på GABA-receptorn vilket leder till ökat inflöde av kloridjoner när GABA binder till receptorn. Den största delen av läkemedel som innehåller barbiturater är idag olagliga i Sverige.

Alla barbiturater utom fenemal (Fenobarbital) är bortplockade ur FASS. Danmark hade kvar dom förut men har nog plockat bort dom med nu.

Olika barbiturater

   Allobarbital
   Amobarbital
   Aprobarbital
   Barbital
   Butalbarbital
   Butobarbital
   Cyklobarbital
   Fenobarbital
   Heptabarbital
   Pentobarbital
   Sekobarbital
   Tiopentalnatrium
   Pentobarbitalnatrium
   Vinylbital