- Drugwiki är kraftigt uppdaterad nu i oktober 2025 och vi tänker låta denna platsen vara möjlig att annonsera på. Hör av dig om du vill vara med.

Metylfenidat

Från Drugwiki

Hoppa till: navigering, sök

Metylfenidat är en medicin väldigt lik amfetamin som ges för att lugna patienter med ADHD.

Ritalin tabletter

Metylfenidat varar kortare tid om det tas i russyfte och känns lite mjukare.Vanligt amfetamin har också skrivits ut mot ADHD, men det är ovanligt nu när Concerta finns med i Fass. Concerta är depottabletter vilket betyder att du får ett massa jobb med att krossa fram tjacket ur dem. Ritalin är rent metylfenidat. Amfetamin, dexamfetamin och metamamfetamin används också många länder mot ADHD, så det kan gälla att hålla utkik då du reser.


Medicinskt bruk

Farmakologisk behandling är ett alternativ vid behandling av ADHD då man använder flera olika behandlingsformer. Även om stimulantia (metylfenidat, amfetamin, dexamfetamin, metamina) är det som brukar användas, så har anti-depressiva mediciner också positiva effekter vid behandling av ADHD.

Metylfenidat är det mest använda preparatet i farmakologisk behandling av ADHD. Namn på mediciner med metylfenidat är Ritalin, Ritalin-SR, Ritalin LA eller Concerta och Metadate. Det finns också en del allmänna mediciner med metylfenidat (Equasym, Medikinet). Metylfenidat är en stimulant för det centrala nervsystemet.

För att uppnå positiva effekter för ADHD-patienter är målet för medicineringen dopaminsystemet i hjärnan. Det viktigaste neurobiologiska problemet vid ADHD kan förklaras som en felfunktion i transportsystemet för dopamin. Dessa transporter är ansvariga för återupptagningen av dopamin från det synaptiska mellanrummet in i nervcellerna. Om aktiviteten (eller antalet transportörer) är för hög är dopaminnivån för låg.

Test mot Placebo

516 barn, 6-16 år gamla, med ADHD randomiserades att behandlas antigen med atomoxetin, metylfenidat eller placebo under sex veckor. Max dos var 54 mg för metylfenidat och 1.8 mg/kg för atomoxetin. Efter sex veckor ändrade man behandling så att patienter som behandlats med metylfenidat nu fick atomoxetin.

Svarsfrekvensen var bättre för både atomoxetin (45 %) och metylfenidat (56 %) än placebo (24 %) men svarsfrekvensen var bäst för metylfenidat.

Dessa resultat stödjer metylfenidat som förstahandsbehandling pga dess överlägsna effekt. Eftersom metyfenidat använts under årtionden så känner man till dess långtidseffekter på tillväxt och utveckling. Om metylfenidat inte har önskvärd behandlingseffekt så kan man prova med annan behandling, helst dexamfetamin som också använts i årtionden innan man provar med atomoxetin, skriver Barbara Geller, MD, Psykiatriprofessor vid Washington University, St. Louis Kemi

Metyl-2-fenyl-2-(2-piperidyl)etanoat Methylphen

Varumärken

   Concerta®, Janssen-Cilag
   Concerta®, IVAX Scandinavia
   Concerta, Medartuum
   Concerta, Orifarm
   Concerta, Paranova
   Equasym Depot, UCB Nordic
   Equasym, UCB Nordic
   Medikinet, Pharmacuro
   Ritalin®, Novartis
   Ritalin, Medartuum
   Ritalin, Orifarm 



Metylfenidat
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namnMetyl-2-fenyl-2-(2-piperidyl)etanoat
Övriga namnRitalin, Concerta
Kemisk formelC14H19NO2
Molmassa233,306 g/mol
CAS-nummer113-45-1
SMILESCOC(=O)C(C1CCCCN1)c1ccccc1
Egenskaper
Löslighet (vatten)Löslig
Smältpunkt74 °C [1] °C
Kokpunkt136 °C [2] °C
Faror
HuvudfaraMall:Farosymbol(Xn)
LD50367 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Ritalin sålt i Tyskland
Ritalin Uno depot sålt i Danmark, producerad av Novartis.

Metylfenidat (metylfenidathydroklorid) är ett centralstimulerande medel. Metylfenidat används för att behandla personer som diagnostiserats med ADHD. Läkemedlet används även för att behandla patienter med kraftiga hjärnskador, narkolepsi, vid kraftig depression som har visat sig resistent mot antidepressiva läkemedel. I studier har man även visat att metylfenidat kan användas för att väcka patienter snabbare efter generell anestesi.[3]

Metylfenidat beskrivs ibland som ett amfetaminliknande ämne, en beskrivning som inte är helt tillfredsställande. En bättre beskrivning är att det är ett centralstimulerande preparat. Metylfenidat och amfetamin påverkar samma signalsubstanser i hjärnan och har en likartad verkan, men det finns skillnader mellan doserna som användare tar, respektive den kemiska strukturen.

Förskrivningen av preparat innehållande metylfenidat har ökat på senare år. Enligt ett pressmeddelande från Socialstyrelsen den 29 oktober 2012 ökar förskrivningen av preparaten framförallt till vuxna, och de skrivs ofta ut tillsammans med andra narkotikaklassade läkemedel vilket enligt Socialstyrelsens utredare Peter Salmi tycker är anmärkningsvärt. Läkemedlet var tidigare bara godkänt för barn från 6 år, men kunde skrivas ut till vuxna genom så kallad off label-förskrivning.[4] Sedan i juni 2014 är dock medicinen även godkänd för förskrivning till vuxna.[5]

Metylfenidat är narkotikaklassat och ingår i förteckning P II i 1971 års psykotropkonvention och i förteckning II i Sverige.[6]

Historia

1954 tog läkemedelsföretaget Ciba patent på metylfenidathydroklorid som ett preparat med vars hjälp man kan behandla depressioner, kronisk trötthet, narkolepsi och andra åkommor. I början av 60-talet uppmärksammades det att metylfenidathydroklorid hade önskad effekt på barn som diagnosticerats med ADHD, som då kallades "minimal brain dysfunction", MBD. Ciba gick 1996 samman med Sandoz och bildade företaget Novartis som i dag marknadsför medicinen metylfenidat under namnet Ritalin.

Verkan

Metylfenidathydroklorid är ett centralstimulerande preparat vars verkan är framförallt dopaminerg. Det minskar impulsivt beteende och har en psykiskt lugnande effekt på personer diagnosticerade med ADHD. Enligt forskning gör metylfenidat det lättare att koncentrera sig, och det är en av anledningarna till att det används för behandling av ADHD och i vissa fall autism.

Metylfenidat är beroendeframkallande och läkare ombeds att iakttaga största försiktighet vid förskrivning av substansen.[7]

Biverkningar

Biverkningarna är liksom hos alla mediciner individuella och patienter kan reagera olika på de olika metylfenidatpreparaten. Skillnaderna förklaras av frisättningskurvorna för respektive preparat men även av det sätt biverkningarna registrerats och hur länge och omfattande preparaten använts.

Vanliga biverkningar är huvudvärk, nervositet, insomningssvårigheter, muntorrhet, hjärtklappning, humörförändringar och ångest.[8]

Några vanliga biverkningar (1 av 10 användare) [7]

  • onormalt håravfall eller håruttunning
  • onormal trötthet eller dåsighet
  • aptitlöshet
  • panikattack
  • minskad sexuell lust
  • hosta, halsont eller irritation i näsa och hals, andfåddhet eller bröstsmärta
  • högt blodtryck, snabb puls (takykardi), kalla händer och fötter
  • skakningar eller darrningar, yrsel, okontrollerbara rörelser, nervositetskänsla, hyperaktivitet
  • känna sig aggressiv, upphetsad, rastlös, orolig, deprimerad, stressad, irriterad och uppvisa ett onormalt beteende, sömnsvårigheter, trötthet
  • ont i magen, diarré, obehagskänsla i magen, matsmältningsbesvär, törst och kräkningar
  • kraftig tandgnissling (bruxism)

Några sällsynta biverkningar (1 av 10 000 användare) [7]

Varunamn

Följande läkemedel som används i Sverige innehåller metylfenidathydroklorid: Concerta, Ritalin, Equasym Depot, Medanef, Medikinet, Metylfenidat och Metylphenidate.[9]

Referenser

Noter

  1. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/summary/summary.cgi?cid=4158#x27
  2. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/4158#x27
  3. Solt, Ken; Cotten, Joseph F.; Cimenser, Aylin; Wong, Kin F.K.; Chemali, Jessica J.; Brown, Emery N. (2011-10). ”Methylphenidate Actively Induces Emergence from General Anesthesia”. Anesthesiology 115 (4): sid. 791–803. doi:10.1097/ALN.0b013e31822e92e5. ISSN 0003-3022. PMID 21934407. PMC: PMC3178041. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3178041/. Läst 4 augusti 2018. 
  4. ”Kraftig ökning av adhd-läkemedel till vuxna”. Socialstyrelsen. 29 oktober 2012. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180805052339/http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012oktober/kraftigokningavadhd-lakemedeltillvuxna. Läst 4 augusti 2018. 
  5. ”Ritalin (metylfenidathydroklorid) – ny indikation”. Läkemedelsverket. 27 juni 2014. Arkiverad från originalet den 13 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160313013155/https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Monografier-varderingar/Monografier-Humanlakemedel/Humanlakemedel-/Ritalin-metylfenidathydroklorid--ny-indikation/. Läst 8 januari 2015. 
  6. ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 13 augusti 2010. 
  7. 7,0 7,1 7,2 https://www.fass.se/LIF/product?nplId=20150702000083&userType=0#side-effects
  8. ”Ritalin”. FASS. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20081010000048&DocTypeID=7&UserTypeID=2. Läst 16 juni 2013. 
  9. ”Metylfenidat”. FASS. http://www.fass.se/LIF/substance?userType=2&substanceId=IDE4POC3U98BGVERT1. Läst 4 augusti 2018.