Saponiner

Från Drugwiki - Information om droger, steroider och medicin

Tradition

Långt innan den första saponinen upptäcktes 1807 hade man överallt i världen rengjort kropp och kläder med löddrande saponinrika växter. I Kina började man använda löddrande växtextrakt före vår tideräknings början. Det krävdes en hel del övertalning för att få kineserna att börja använda tvåltvättmedel, särskilt till sidentvätt, eftersom dessa inte bara rengjorde sämre utan dessutom förstörde tyget. Fortfarande använder muséer världen över saponiner till känsliga textilier. Under båda världskrigen kom de till användning i Sverige i kupongfria rengöringsmedel. Ordet - efter latinets sapo = tvål, såpa - har använts i svenskan sedan 1828. Framställning

Saponiner finns i växterna som glukosider, d. v. s. bundna till socker (glukos eller galaktos). Det bundna ämnet kan vara en steroid, en triterpen eller en fenol, varför saponiner också brukar räknas till någon av dessa grupper. Saponiner finns i större mängd i bland annat gullvivans (5-10 %) och såpnejlikans rötter (runt 5 % saporubin och saporubinsyra) medan björklöv innehåller runt 3 %. Kvillajaträdet anses vara den bästa källan; barken innehåller 8-10 % saponiner i form av kvillajasapotoxin och kvillajasyra. Det asiatiska såpbärets fruktkött kan innehålla så mycket som 36 % saponiner. Växtudrag (mer om innehållet i växtdroger) • Flytande: Saponiner dras ut bäst med alkohol (tinktur). De flesta kan dras ut i varmt vatten med en infusion eller dekokt, t. ex. såpnejlikeinfusion eller lakas ut kallt som ur björklöv. Se t. ex. recepten på gammaldags saponinschampo. • Olja är oanvändbart. • Pulver: Dunstar man in vattenutdraget får man saponinerna i pulverform. Beskrivning I ren form är sponinerna luktfria kristalliniska pulver som framkallar nysning. Smaken är först söt, sedan skarp och besk. Skummar snabbt och lätt i vatten. Löslighet

• Neutrala saponiner är lättlösliga i alkohol, svaga syror och vatten, där de är starkt ytaktiva (minskar ytspänningen) och löddrar redan i mycket låga koncentrationer. Hit hör spritutdragen bjöklövstinktur, kvillajatinktur (1 del bark till 20 delar 60 % alkohol) och vattenutdraget såpnejlikeinfusion. • Sura saponiner är olösliga i eller svårlösliga men svaga alkalier förbättrar lösligheten. Här tillsätter man något alkaliskt medel (borax, natriumbikarbonat) för att lösa ut saponinerna när man gör utdraget (björklövsinfusion, björklövsdekokt, antagligen bäst bjöklövstinktur). • Alla saponiner är olösliga i olja. pH och inkompatibiliteter • Saponiner med neutral reaktion (pH 6-8, som i såpnejlika, kvillaja) tål och behöver svaga syror för att lösas bra. När de väl dragits ut kan svaga alkalier tillsättas. • Saponiner med sur reaktion (pH under 6, som i björk) behöver svaga alkalier. Varianter • Exempel: Cyklamin, difitonin, getagin, kvillajasapotoxin, kvillajasyra, paridin, saporubin, saporubinsyra, senegin.