|
|
| (En mellanliggande sidversion av samma användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| :''För musikern Hallucinogen, se [[Hallucinogen (artist)]].'' | | [[kategori:Fakta om droger]] |
| | [[kategori:Ordbok]] |
| | ==Generell information== |
| | En hallucinogen är en drog som kan (men inte måste) orsaka [[hallucination]]er. |
|
| |
|
| En '''Hallucinogen''' är en [[psykoaktiva droger|psykoaktiv]] substans, växt eller svamp som orsakar ett förändrat medvetandetillstånd. Till skillnad från andra sorters preparat har hallucinogener en djupare påverkan av det psykologiska tillståndet då de påverkar sinnesintrycken och hjärnans [[perception]] av jaget och omvärlden. Effekterna av hallucinogener är starkt individuella och kan skilja sig från olika brukare och tillfällen.<ref name=":0">{{Webbref|titel = LSD och andra hallucinogener|url = http://www.paihdelinkki.fi/sv/databank/informationssnuttar/droger-lakemedel-och-ovriga-beroenden/lsd-och-andra-hallucinogener|verk = Droglänken.fi|hämtdatum = 2016-02-20|arkivurl = https://web.archive.org/web/20160323173422/http://www.paihdelinkki.fi/sv/databank/informationssnuttar/droger-lakemedel-och-ovriga-beroenden/lsd-och-andra-hallucinogener|arkivdatum = 2016-03-23}}</ref>
| | Vad som är hallucinationer är omdiskuterbart. [[LSD]] brukar anges som hallucinogen fastän andra mer hävdar att drogen i sig framkallar illusioner och föreslår termerna 'phantasticants' ([[Alexander Shulgin|Shulgin]] 1978) eller Illusogen (Brown, Braden 1987) som alternativa benämningar. Läs även vad [[Richard Schultes|Schultes]] skriver längre ner. |
|
| |
|
| En vanlig missuppfattning är att alla hallucinogener orsakar [[hallucinationer]] och får en att se saker som inte existerar. I själva verket är det långt ifrån alla som skapar visuella hallucinationer. Hallucinogena preparat återfinns antingen i naturen (växter, svampar, kryddor) eller framställs på helt eller delvis syntetisk väg.<ref name=":0" /><ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.drugabuse.gov/publications/drugfacts/hallucinogens|titel=Hallucinogens|hämtdatum=2018-03-12|författare=National Institute on Drug Abuse|månad=Januari 2016|språk=en}}</ref><ref name=":3" />
| | Hallucinogener delas in i undergrupper baserade på hur deras [[farmakologi]]ska verkan. Se rubriken "Se även" längre ner. |
|
| |
|
| Idag är de flesta hallucinogener narkotikaklassade, med undantag för i ett fåtal länder såsom [[Nederländernas drogpolitik|Nederländerna]], där man har avkriminaliserat försäljningen och bruket av [[magiska svampar]] och [[cannabis]]. Preparaten har ett brett användningsområde och används oftast i [[Njutningsmedel|rekreationella]] syften, men också i rituella tillställningar. Till exempel använder det sydamerikanska indianstammar den [[Enteogen|enteogena]] drogen [[DMT]] i form av [[Ayahuasca]] i rituella tillställningar.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|titel=Sala 2006, s. 1|hämtdatum=2016-03-04|år=2006}}</ref><ref name=":1" /><ref>{{Tidskriftsref|rubrik=“Ayahuasca,” the South American hallucinogenic drink: An ethnobotanical and chemical investigation|url=https://link.springer.com/article/10.1007/BF02860772|år=1972-04-01|tidskrift=Economic Botany|volym=26|nummer=2|sid=101–129|hämtdatum=2018-03-12|doi=10.1007/BF02860772|issn=0013-0001|språk=en|förnamn=Laurent|förnamn2=Jan-Erik|efternamn=Rivier|efternamn2=Lindgren}}</ref>
| | ==Schultes om nomenklaturen== |
| | {{quote|Differing from the other psychotropic drugs, which act normally only to calm or to stimulate, the hallucinogens act on the central nervous system to bring about a dream-like state marked, as Hofmann points out, by extreme alteration in the “sphere of experience, in the perception of reality, changes even of space and time and in consciousness of self. They invariably induce a series of visual hallucinations, often in kaleidoscopic movement, and usually in rather indescribably brilliant and rich colours, frequently accompanied by auditory and other hallucinations and a variety of synesthesias."'' |
|
| |
|
| == Effekter ==
| | Although, for general purposes, probably no simpler nor more serviceable term than Lewin’s phantastica is available, it has not been widely accepted, especially amongst English-speaking specialists. I prefer, if we do not use Lewin’s terminology, the likewise simple hallucinogen or rather the specific psychotomimetic. Both may be rather exactly delimited by [[Albert Hofmann|Hofmann]]’s definition of psychotomimetic as a “... substance which produces changes in thought, perception and mood, occurring alone or in conjunction with each other, without causing major disturbances of the autonomic nervous system; i.e., clouding of consciousness or other serious disability. High doses generally elicit hallucinations. Disorientation, memory disturbance, hyper-excitation or stupour and even narcosis occur only when excess dosages are administered and are, therefore, not characteristic.” Nearly all of these hallucinogenic substances are derived from the Plant Kingdom or else are chemically related to naturally occurring compounds. |
| “Hallucinogener” som samlingsnamn syftar till droger som har liknande psykoaktiva effekter. Gemensamt för hallucinogena preparat är större eller mindre förvrängningar av sinnesintryck samt starka känsloupplevelser. Det är inte helt ovanligt att reaktionen speglar brukarens ursprungliga sinnesstämning. Till exempel kan den som var nedstämd innan bruk av hallucinogena preparat, drabbas av en depression under drogens inverkan.<ref name=":0" /> Fysiska effekter inkluderar bland annat förhöjd puls, illamående och svettningar.<ref name=":1" /><ref name=":3">{{Bokref|efternamn=Wrammer|förnamn=Bengt|medförfattare=Pellmer, Kristina; Hellström, Charlotta|titel=Beroende och droger - förekomst, effekter, förändringsmöjligheter|hämtdatum=2018-03-12|upplaga=1:1|år=2010|utgivare=Lund Studentlitteratur|sid=142-143}}</ref><ref>National Institute on Drug Abuse. (February 2015) ''Research report series: Hallucinogens and dissociative drugs''. http://abramd.org/wp-content/uploads/2014/06/Haluucinogens_and_dissociative_drugs.pdf {{Wayback|url=http://abramd.org/wp-content/uploads/2014/06/Haluucinogens_and_dissociative_drugs.pdf |date=20160325105557 }} Läst 12 mars 2018.</ref>
| | |The plant kingdom and hallucinogens av [[Richard Schultes]]}} |
|
| |
|
| Hallucinogener delas upp i tre huvudsakliga underkategorier:
| | == Se även == |
| * [[Psykedeliska droger]] hallucinogener, dit [[Cannabis]], [[MDMA]] (Ecstacy), [[LSD]] och [[Psilocybin]] (svampar) räknas, är droger som ger upphov till förvrängningar i det psykiska medvetandet, som för brukaren upplevs som nya och ofamiljära. Ofta resulterar det i starka intryck och känslor, och ibland även eufori eller hallucinationer. | | *[[Psykedelia]] |
| * [[Dissociativa droger|Dissociativa]] hallucinogener, som innefattar [[Ibogain]], [[Fencyklidin|PCP]] (“ängladamm”), [[Ketamin]] och [[Dextrometorfan|DXM]], har liknande effekter som de psykedeliska drogerna. Den stora skillnaden är att brukaren av dissociativa droger kan uppleva en personlighetsförändring, eller en känsla av att vara “frånkopplad” från sin egen kropp. Det är också vanligt med en känsla av surrealism. | | *[[Enteogen]] |
| * [[Delirianter]] skiljer sig från andra sorters hallucinogener på så vis att upplevelsen tenderar att vara negativ vid bruk av dessa droger. Delirianter har rapporterats framkalla kraftiga och otrevliga hallucinationer, tillsammans med potentiellt farliga bieffekter. Hit räknas substanserna [[Atropin]], [[Skopolamin]] och [https://web.archive.org/web/20180313092245/https://www.fass.se/LIF/substance?userType=2&substanceId=IDE4POBUU91XOVERT1 Difenhydramin] (Benadryl).<ref>{{Webbref|url=http://www.ibogaineuniversity.com/the-three-types-of-hallucinogens-psychedelics-dissociatives-and-deliriants/|titel=The Three Types of Hallucinogens: Psychedelics, Dissociatives, and Deliriants.|hämtdatum=2018-03-12|efternamn=Johnston|förnamn=Charles|datum=2014-07-28|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180313153543/http://www.ibogaineuniversity.com/the-three-types-of-hallucinogens-psychedelics-dissociatives-and-deliriants/|arkivdatum=2018-03-13}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.drogfritt.eu/sida3.html|titel=drogfritt.eu|hämtdatum=2018-03-12|verk=www.drogfritt.eu|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160218135852/http://drogfritt.eu/sida3.html|arkivdatum=2016-02-18}}</ref> | | *[[Dissociativ]] |
| | *[[Deliriant]] |
|
| |
|
| Beroendepotentialen av hallucinogener är låg och även om det skulle utvecklas ett beroende så är det inte lika allvarligt som ett beroende på en opiat eller alkohol/[[bensodiazepiner|bensodiazepin]].<ref>{{Tidningsref|rubrik=Narkotikaberoende|url=https://www.paihdelinkki.fi/sv/databank/informationssnuttar/droger-och-ovriga-beroenden/narkotikaberoende|tidning=Droglänken.fi|datum=2014-07-15|hämtdatum=2018-03-12|språk=sv|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180313093028/https://www.paihdelinkki.fi/sv/databank/informationssnuttar/droger-och-ovriga-beroenden/narkotikaberoende|arkivdatum=2018-03-13}}</ref>
| | == Externa länkar == |
| | <references /> |
|
| |
|
| == Kemisk struktur ==
| | [http://en.wikipedia.org/wiki/Psychedelics,_dissociatives_and_deliriants Psychedelics, dissociatives and deliriants] Wikipedia (en) |
| Den kemiska strukturen inom hallucinogena droger för de olika preparaten ser väldigt annorlunda ut. Förklaringen till olikheten mellan de olika drogernas molekyler, är att det som definierar denna typ av droger är effekterna och upplevelsen av drogen, och inte vilken sorts receptor den binder, som i exempelvis [[Opioid|opioidernas]] fall. Detta gör att det finns ett brett urval av molekyler som kan klassas som hallucinogener då effekterna som skapas av hallucinogener består av ett väldigt stort spann.
| |
| | |
| == Bieffekter av intag ==
| |
| Risken för att en potentiell [[Latent sjukdom|latent]] psykos triggas igång eller att få en så kallad "snetripp" ökar om hallucinogener intas. Risken för att någon sorts psykos ska inträffa under ett hallucinogenrus höjs dock märkbart om individen på något sätt är obekväm med den omkringliggande miljön som individen befinner sig under ruset. Även om droger oftast intas för att må bättre så är humöret som individen har när den går in i ruset vitalt för risken för trigga igång en psykos latent eller inte. Dessa två faktorer brukar kallas [[set (psykos)|set]] och [[setting (psykos)|setting]].<ref>{{Bokref|efternamn=Nutt|förnamn=David|titel=Drugs without the hot air - Minimising the harms of drugs|hämtdatum=2016-03-15|år=2012}}</ref>
| |
| | |
| Termen [[Flashback (psykologi)|flashback]] är något som ofta talas om när det kommer till ämnet hallucinogener. En flashback kan definieras som en "återupplevelse av känslor och tankar som upplevdes under en tidigare drogtripp. Dessa fenomen uppstår efter en viss tid efter det senaste intaget av den psykedeliska drogen och efter en period av normalitet."<ref name=":2" /> Flashbacks är vanligast hos [[LSD]]-användare och en av sju LSD-användare uppger sig har upplevt flashbacks. Vad som också måste kommas ihåg när flashbacks diskuteras, är att som i hallucinogeners rus i sig så är upplevelsen av flashbacks väldigt individuell och kan till och med upplevas som positiva. <ref name=":2">{{Tidskriftsref|författare=Robert E. Matefy, Carla Hayes and Jerrold Hirsch|rubrik=Psychedelic drug flashbacks: Subjective
| |
| reports and biographical data*|url=https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/0306460378900151|pmc=}}</ref>
| |
| | |
| En annan bieffekt som kan uppstå av användande av hallucinogener är diagnosen [[Posthallucinatorisk perceptionsstörning|HPPD]] (''Hallucinogen persisting perception disorder''). HPPD är en störning av perceptionen som skapas av intag av hallucinogener och som har massiv påverkan på brukarens vardag. Enligt ''American Pshyciatric Association 1994'' så definieras HPPD som "Återupplevelsen, som inträffade efter ett upphörande användande av en hallucinogen, av en av de perceptionella symptomen som uppträdde under ruset (till exempel geometriska hallucinationer, falska perceptioner av rörelser i det perifera visuella fältet, färgfläckar, intensifierade färger, spår av bilder av objekt i rörelse, positiva efterbilder, hallucinationer runt objekt, macropsia och micropsia). <ref>{{Tidskriftsref|författare=John H. Halpern, Harrison G. Pope, Jr|rubrik=Hallucinogen persisting perception disorder: what do we know after 50 years?}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=HPPD: Symptoms, causes, and treatment|url=https://www.medicalnewstoday.com/articles/320181.php|tidning=Medical News Today|hämtdatum=2018-03-12|språk=en}}</ref>
| |
| | |
| Störningen är sällsynt men plågsam då individen drabbad av diagnosen är fullt medveten om att de visuella störningarna inte kan ses av andra människor. HPPD har ingen känd behandlingsmetod. Det finns ingen kontrollerad undersökning som har kunnat undersöka effektiviteten av behandlingsmetoder mot HPPD.
| |
| | |
| Andra risker med att inta hallucinogener har att göra med att de påstådda preparaten som säljs på gatan kan ha ersatts eller blandats med orenheter eller andra psykoaktiva substanser. Till exempel finns det så kallat "wet weed" på gatan vilket är cannabisjoints lacerade med den intensiva hallucinogenen [[Fencyklidin|PCP]]. Wet weed är mycket farligare än cannabis och i vissa fall är brukaren inte ens medveten om att den precis har intagit den farliga drogen, utan tror att den bara intagit vanligt cannabis.<ref>{{Webbref|titel = Prevalence of PCP use among adolescent marijuana users|url = https://ur.booksc.eu/dl/20335180/e0c20c|verk = |hämtdatum = 2016-02-20|språk = en-US}}{{Död länk|datum=2024-10 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>
| |
| | |
| == Exempel på hallucinogener ==
| |
| * [[2C-B]]
| |
| * [[2C-E]]
| |
| * [[2C-I]]
| |
| * [[4-HO-MET]]
| |
| * [[4-Jod-2,5-dimetoxiamfetamin|DOI]]
| |
| * [[5-MeO-DMT]]
| |
| * [[Ayahuasca]]
| |
| * [[Atropin]]
| |
| * [[Bufotenin]]
| |
| * [[Cannabis]]
| |
| * [[Difenhydramin]]
| |
| * [[DMT]]
| |
| * [[DOM (drog)|DOM]]
| |
| * [[DXM]]
| |
| * [[Ibogain]]
| |
| * [[Ketamin]]
| |
| * [[LSA]]
| |
| * [[LSD]]
| |
| * [[MDA (preparat)|MDA]]
| |
| * [[MDMA|Ecstasy]]
| |
| * [[Meskalin]]
| |
| * [[Metoxetamin]]
| |
| * [[Röd flugsvamp|Muskarin]]
| |
| * [[Muskotnöt]]
| |
| * [[N-etyl-2C-B]]
| |
| * [[Fencyklidin|PCP]]
| |
| * [[Psilocybin]]
| |
| * [[Salvinorin A]]
| |
| * [[Skopolamin]]
| |
| | |
| == Referenser ==
| |
| === Noter ===
| |
| <references/>
| |
| | |
| [[Kategori:Droger]]
| |
| [[Kategori:Psykedelia]]
| |
Generell information
En hallucinogen är en drog som kan (men inte måste) orsaka hallucinationer.
Vad som är hallucinationer är omdiskuterbart. LSD brukar anges som hallucinogen fastän andra mer hävdar att drogen i sig framkallar illusioner och föreslår termerna 'phantasticants' (Shulgin 1978) eller Illusogen (Brown, Braden 1987) som alternativa benämningar. Läs även vad Schultes skriver längre ner.
Hallucinogener delas in i undergrupper baserade på hur deras farmakologiska verkan. Se rubriken "Se även" längre ner.
Schultes om nomenklaturen
Differing from the other psychotropic drugs, which act normally only to calm or to stimulate, the hallucinogens act on the central nervous system to bring about a dream-like state marked, as Hofmann points out, by extreme alteration in the “sphere of experience, in the perception of reality, changes even of space and time and in consciousness of self. They invariably induce a series of visual hallucinations, often in kaleidoscopic movement, and usually in rather indescribably brilliant and rich colours, frequently accompanied by auditory and other hallucinations and a variety of synesthesias."
Although, for general purposes, probably no simpler nor more serviceable term than Lewin’s phantastica is available, it has not been widely accepted, especially amongst English-speaking specialists. I prefer, if we do not use Lewin’s terminology, the likewise simple hallucinogen or rather the specific psychotomimetic. Both may be rather exactly delimited by Hofmann’s definition of psychotomimetic as a “... substance which produces changes in thought, perception and mood, occurring alone or in conjunction with each other, without causing major disturbances of the autonomic nervous system; i.e., clouding of consciousness or other serious disability. High doses generally elicit hallucinations. Disorientation, memory disturbance, hyper-excitation or stupour and even narcosis occur only when excess dosages are administered and are, therefore, not characteristic.” Nearly all of these hallucinogenic substances are derived from the Plant Kingdom or else are chemically related to naturally occurring compounds.
Se även
Externa länkar
Psychedelics, dissociatives and deliriants Wikipedia (en)