modified on 29 mars 2009 at 02.26 ••• 4 077 views

Psilocybin

Från Drugwiki - Information om droger, steroider och medicin

Hoppa till: navigering, sök
Psilocybin
Strukturformel för psilocybinMolekylmodell Psilocin
Systematiskt namn [3-(2-dimethylaminoethyl)-1H-indol-4-yl]
dihydrogen phosphate
Kemisk formel
Molmassa 284.25 g/mol g/mol
CAS-nummer 520-52-5
SMILES C[N+](C)([H])CCC1=CNC2=C1C(OP([O-])(O)=O)=CC=C2
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Psilocybin, C12H17N2O4P, tillhörande tryptaminer, är ett aktivt ämne i psykedeliska svampar. Ruset sägs till stor del likna ett LSD-rus, största skillnaden är att det är kortare, omkring sex timmar.

Tolerans byggs upp fort. Efter en första dos kommer mer av drogen ge betydligt svagare effekt. Några dagar efter intag har toleransen försvunnit helt igen.

De receptorer som påverkas är serotoninreceptorer vilka är de samma som påverkas av många psykedeliska droger, bland annat LSD och Meskalin.

Egentligen är det inte själva psilocybinet som påverkar den som tagit drogen utan en liknande molekyl kallad psilocin vilken är en metabolit(nedbrytningsprodukt) av psilocybin.

Psilocybin är en traditionell drog som är integrerad i religiösa ceremonier i Europa, Syd- och Mellanamerika, särskilt i Mexiko. Under 1960-talets hippievåg spreds den över hela världen och återupptäcktes i många länder där den varit bortglömd, så som Sverige.

Sedan 1999 är svampar som innehåller psilocybin narkotikaklassade i Sverige.

Innehåll

Effekter

Psilocybin upptas i munnen och magen och omvandlas, inuti kroppen, till det aktiva ämnet psilocin. Effekterna börjar kännas av efter 15-45 minuter, beroende på vilket sätt svampen förtärs. Effekterna börjar snabbare ifall svampen tuggas och hålls kvar i munnen eller ifall man gör té på svampen. Illamående kan uppstå, men det går oftast över i takt med att drogen tas upp mer av kroppen. Kräkningar kan förekomma; det är helt beroende på vem som brukar drogen.

Vanliga effekter innefattar känslor av eufori och intensiv relation till och förståelse för andra människor, naturen och universum. Man får även en stark vilja att upplysa andra människor om denna nyvunna insikt. Det känns som om det inte finns tillräckligt med ord för att kunna beskriva detta. Är man mentalt instabil, blandar med andra droger eller inte beredd på hur drogen påverkar en kan man få en jobbig upplevelse; ångest, oro, panik eller otäcka hallucinationer kan förekomma. Dåliga trippar kan hända även när man är väl förberedd, bl.a. händer det att gamla jobbiga minnen kan komma upp till ytan. När trippen är över är det dock vanligt att man känner att man lärt sig något om sig själv, även vid dåliga upplevelser.

Negativa effekter kan bestå av kramper, muskelryckningar eller illamående. Det är inte vanligt vid normala doser, men vid högre doser och speciellt i kombination med andra droger kan det förekomma. Något att tänka på vid eventuellt intag är att inte kombinera med alkohol. Alkohol påverkar medvetandet och att blanda eventuella skräckhallucinationer med ett sänkt medvetande kan innebära allvarliga risker.

Vid låga doser uppstår hallucinationer och färger upplevs starkare, men man har fortfarande kontakt med verkligheten. Vid högre doser kan man bli mer borta, försvinna in i en annan "verklighet", eller uppleva att man flyger ut ur sin egen kropp.

Modern forskning

Nästan all forskning som har skett på psilocybin skedde under 1960-talet. Forskningen stoppades generellt samtidigt som preparatet blev klassat som narkotika. En viktig orsak var att forskningen i allmänhet inte skedde uteslutande på ett seriöst sätt.

De senaste åren har enstaka forskningsprojekt återigen tillåtits i USA. Senast publicerade det amerikanska universitetssjukhuset Johns Hopkins en dubbelblindstudie där man undersökt om den "religiösa upplevelse" som preparaten kan ge upphov till är myt eller verklighet. Drygt 2/3 av deltagarna upplevde en signifikant "mystisk upplevelse".

Målsättningen med de forskningsprojekt som har tillåtits har varit att samla grundkunskap som på sikt kan leda till nya läkemedel.

I en ny studie lät forskare på Johns Hopkins-universitetet i Maryland, USA, 36 frivilliga försökspersoner ta psilocybin under kontrollerade omständigheter.

Majoriteten av försökspersonerna kände fortfarande av känslorna av välbefinnande 14 månader senare. Utöver religiösa upplevelser konstaterades också en känsla av lycka och välbefinnande.

En majoritet beskrev också den tiden som en av de mest meningsfulla och andliga perioderna i livet, enligt Roland Griffiths, professor på institutionen för psykiatri, beteendevetenskap och neurovetenskap.

Resultatet av den kliniska studien publicerades i Journal of Psychopharmacology.

Se även

Externa länkar